I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska Mastixbuske, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Mastixbuske har varit föremål för intresse och forskning i åratal, och dess inverkan kan ses inom en lång rad områden, från vetenskap och teknik till kultur och konst. När vi fördjupar oss i världen av Mastixbuske kommer vi att möta nya idéer, spännande upptäckter och fascinerande perspektiv som säkerligen kommer att lämna oss med en djupare förståelse och uppskattning för detta ämne. Följ med oss på denna fascinerande utforskning av Mastixbuske och låt oss tillsammans upptäcka allt det har att erbjuda oss.
Mastixbuske | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
Familj | Sumakväxter Anacardiaceae |
Släkte | Pistacia |
Art | Mastixbuske P. lentiscus |
Vetenskapligt namn | |
§ Pistacia lentiscus | |
Auktor | L. |
Mastixbuske (Pistacia lentiscus) är en växt som tillhör familjen sumakväxter. Den blir upp till tre meter hög och blommar från mars till maj med gula blommor som senare blir till klarröda, blanka bär. Den växer vanligtvis vid vägkanter samt i glesa snår och skogsbryn. Mastixbusken är i motsats till terpentinträdet (Pistacia terebinthus) ständigt grön. Ursprungligen kommer denna buske från Medelhavsområdet och Kanarieöarna.
Arten beskrevs av Linné och var tidigt en viktig medicinalväxt. Genom att rista i barken utvinner man mastix som är en flytande harts som sedan gammalt använts medicinskt och till framställning av lack. Intorkad harts har tuggats sedan Theofrastos tid (omkring 300 f.Kr.) för att ge renare tänder och friskare andedräkt.
Artepitetet lentiscus kommer från latinets lentis som betyder lins och syftar trädets utsöndring av harts, som då den utvinns formas till linslika droppar. Den grekiska ön Chios anses vara den största producenten av mastix.