Mary Rapp
Ämnet för Mary Rapp är ett ämne som har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Från sitt ursprung till nutid har Mary Rapp fångat uppmärksamheten hos människor från olika områden, vare sig det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet vilken roll Mary Rapp har spelat över tiden, såväl som dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling kommer vi att undersöka hur Mary Rapp har påverkat olika områden i livet och vad framtiden har för det. Genom detaljerad analys och ett kritiskt perspektiv strävar vi efter att belysa de mest relevanta aspekterna av Mary Rapp och på så sätt erbjuda läsaren en djupare förståelse av detta fascinerande ämne.
| Mary Rapp | |
| Född | Mary Elisabet Rapp 26 december 1920 Torshälla, Södermanlands län, Sverige  |
|---|---|
| Död | 3 juni 1964 (43 år) Högalids församling, Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1940-? |
| IMDb | |
Mary Elisabet Rapp, född 26 december 1920 i Torshälla, död 3 juni 1964 i Högalids församling, Stockholm[1], var en svensk skådespelare.
Biografi
Rapp scendebuterade 1947[2] på Odeonteatern och senare engagerades hon vid Casinoteatern och Scalateatern i Stockholm samt Teaterbåten i Göteborg. Hon filmdebuterade 1940 i Alf Sjöbergs Den blomstertid ...
Filmografi (urval)
- 1940 – Den blomstertid
- 1947 – Tappa inte sugen
- 1947 – En fluga gör ingen sommar
- 1949 – Gatan
- 1950 – Åsa-Nisse på jaktstigen
- 1953 – Folket i fält
- 1954 – Två sköna juveler
- 1954 – Brudar och bollar eller Snurren i Neapel
- 1954 – En karl i köket
- 1954 – Brudar och bollar
- 1955 – Flicka i kasern
- 1956 – Sjunde himlen
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1947 | Medverkande | Nu blommar de', revy Charles Henry och Karl-Ewert |
Werner Ohlson | Odeonteatern, Stockholm[3] |
| Medverkande | Tingel-tangel, revy Charles Henry och Karl-Ewert |
Werner Ohlson | Odeonteatern, Stockholm[4] | |
| 1948 | Medverkande | Parkera här, revy Charles Henry och Karl-Ewert |
Werner Ohlson | Odeonteatern, Stockholm[5] |
| 1949 | Medverkande | Söder ställer ut, revy Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock |
Sven Paddock Egon Larsson |
Södra Teatern[6] |
| 1951 | Medverkande | Vi valsar igen, revy Nils Perne och Sven Paddock |
Sven Paddock | Scalateatern[7] |
| 1952 | Medverkande | Här håller vi hus, revy Nils Perne, Sven Paddock, Lars Perne och Carl-Gustaf Lindstedt |
Sven Paddock | Scalateatern[8] |
| 1954 | Margareta | Popperetten Bom Adolf Schütz, Paul Baudisch, Jules Sylvain och Gösta Rybrant |
Nils Poppe | Vasateatern[9] |
Referenser
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Hans J. Flodquist: "En stjärna ur Karlavagnen", Tidningen Se nr 4, 1947, sid 1 och 24-25. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 29. 2 mars 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-03-02/59/29. Läst 10 februari 2016.
- ^ Lbk (21 september 1947). ”'Tingel-Tangel' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-09-21/255/12. Läst 10 februari 2016.
- ^ Lbk (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Odéon: 'Parkera här'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016.
- ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 29 september 1951. http://arkivet.dn.se/tidning/1951-09-29/263/23. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 23. 19 september 1952. http://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-19/255/29. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Popperetten Bom”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14151&pos=468. Läst 6 maj 2016.