I den här artikeln kommer vi att utforska Mary Johnson och dess inverkan på det samtida samhället. Sedan uppkomsten av Mary Johnson har det skett en betydande förändring i hur människor interagerar med varandra och världen omkring dem. Under åren har Mary Johnson spelat en avgörande roll i olika aspekter av vardagen, från hur vi kommunicerar till hur vi konsumerar information. I denna mening är det viktigt att förstå inflytandet av Mary Johnson i vårt nuvarande samhälle och reflektera över dess konsekvenser för framtiden. Under de kommande sidorna kommer vi att undersöka i detalj hur Mary Johnson har förändrat vårt sätt att leva, arbeta och relatera, samt vilka möjligheter och utmaningar detta innebär för den moderna världen.
Mary Johnson | |
![]() Mary Johnson i filmen Gunnar Hedes saga | |
Född | Astrid Maria Carlsson 11 maj 1896 Fors socken, Södermanland, Sverige |
---|---|
Död | 7 maj 1975 (78 år) Hägerstens församling i Stockholm |
Make | Karl Gerhard (1913–1920) Einar Rød (1920–1931) Rudolf Klein-Rogge (1932–1955) |
IMDb SFDb |
Astrid Maria ("Mary") Johnson, (efter omgifte 1932 Klein, ogift Carlsson), född 11 maj 1896 i Fors socken, Södermanland, död 7 maj 1975 i Hägerstens församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.
Mary Johnson anställdes redan 1910 vid John Borghs teatersällskap, kom 1912 till teaterdirektören Karin Swanströms teatersällskap och 1914[2], tillsammans med sin man Karl Gerhard, då fortfarande Karl Gerhard Johnson, till Hjalmar Selander och Nya Teatern i Göteborg. Vid den tiden var Johnson stjärnan och Karl Gerhard "hennes man". Första pjäs i Göteborg blev Lilla Eva och därefter titelrollen i Selma Lagerlöfs Dunungen 1915. Hon turnerade med Gösta Ekman i Karl Gerhards lustspel Hennes lilla majestät.
Hon filmdebuterade 1916 i Kärleken segrar som spelades in av Cinematograf-avdelningen vid Hasselblads Fotografiska AB i Göteborg. Där kom hon att medverka i ytterligare tre filmer det året. Ett antal roller de följande åren gjorde henne till Sveriges då mest kända filmskådespelerska och efter att ha spelat Elsalill i Mauritz Stillers Herr Arnes pengar. 1917–1919 var hon anställd vid Skådebanan varefter hon, med avbrott för gästspel vid Intima teatern och Folkteatern uteslutande ägnade sig åt filmen.[3] 1919 blev hon även känd internationellt. Hon begav sig till Tyskland 1924 och spelade mot norrmannen Einar Rød i filmen Die Stimme des Herzens. Under de följande åren medverkade Johnson i 13 tyska filmer, varav den sista blev Eine Frau muss man alles verzeih'n 1931.
Mary Johnson var 1913–1920 gift med Karl Gerhard (som då hette Johnson), därefter från 1920 med den norske skådespelaren Einar Rød och slutligen från 1932 med den tyske skådespelaren Rudolf Klein-Rogge, efter vilken hon blev änka 1955[1]. Hon är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1920 | Hennes lilla majestät Paul Lanzinger |
Folkteatern[5] | ||
Ludmila Pavlovna | Professor Storitzyn Leonid Andrejev |
Einar Fröberg | Intima teatern[6] | |
1921 | Simone Chevrère | Dygdens stig Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet |
Einar Fröberg | Intima teatern[7] |
|