Martin Vahl

Ämnet Martin Vahl har varit föremål för mycket debatt och kontroverser de senaste åren. Sedan dess utseende har den fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat oändliga åsikter och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Martin Vahl, analysera dess ursprung, evolution och dess inverkan på det nuvarande samhället. På samma sätt kommer vi att undersöka de olika perspektiven som finns kring detta ämne, vilket ger en bred och komplett vision som låter läsaren förstå dess komplexitet.

Uppslagsordet ”Vahl” leder hit. För andra betydelser, se Vahl (olika betydelser). För andra betydelser, se Martin Vahl (olika betydelser).
Martin Vahl
Född10 oktober 1749
Bergen
Död24 december 1804 (55 år)
Köpenhamn
BegravdAssistens Kirkegård
Medborgare iNorge
Utbildad vidUppsala universitet
Köpenhamns universitet
Bergen katedralskole
SysselsättningBotaniker, universitetslärare, mykolog, iktyolog, pedagog, bryolog, zoolog, pteridolog, naturvetare
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
BarnHenrik Vahl (f. 1789)
Jens Vahl (f. 1796)
Johan Vahl (f. 1799)
Redigera Wikidata

Martin Vahl Henrichsen, född 10 oktober 1749 i Bergen, död 24 december 1804 i Köpenhamn, var en norsk-dansk botaniker; far till Jens Vahl, farfar till Jens och Johannes Vahl.

Martin Vahl var 1769–1775 med Carl von Linnés lärjunge i Uppsala, deltog därefter i flyttningen och nydaningen av Botanisk Have i Köpenhamn, där han 1779 blev lektor i botanik, fick professors titel 1785, blev 1789 lärare vid det under hans medverkan 1788 stiftade Naturhistoriska sällskapet i Köpenhamn (upplöst 1804) och professor vid Köpenhamns universitet 1801.

Vahl författade värdefulla deskriptiva verk (även zoologiska), vartill han erhållit material under sina vidsträckta resor i Europa och Nordafrika (1783 ff.), varjämte han bearbetade flera amerikanska samlingar och svensken Peter Forsskåls från Orienten hemsända växter. Vahl var mycket populär som föreläsare och en inflytelserik lärare. Han utgav "Flora danica" från 1785 och publicerade volymerna 6 och 7 (1787–1799). Hans större arbeten är Symbolæ botanicæ (tre delar, 1790–1794), Eclogæ americanæ (tre delar, 1796–1807) och Enumeratio plantarum, en motsvarighet till Linnés "Species plantarum" (ofullbordat, två delar, 1804–1806). Vahl invaldes som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1792.

Vid en resa i Troms fylke i Nord-Norge 1799 upptäckte han hällristningsfältet i Tennes.

Auktorsnamnet Vahl kan användas för Martin Vahl i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

Noter

  1. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Martin_Vahl, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk2009534414, läst: 23 november 2019.
  3. ^ Dansk Biografisk Lexikon, Dansk biografisk Leksikon-ID: Martin_Vahl, läs online.
Auktoritetsdata