I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera effekten av Martin Nilsson (konstnär) på olika aspekter av vårt samhälle och dagliga liv. Martin Nilsson (konstnär) har varit ett ämne för intresse och debatt på senare tid, genererat kontroverser och väckt intresset hos olika delar av befolkningen. Sedan dess uppkomst har Martin Nilsson (konstnär) genererat spekulationer, teorier och reflektioner kring dess inflytande inom olika områden, från ekonomi till kultur. Genom den här artikeln kommer vi att söka belysa de olika synpunkterna och perspektiven kring Martin Nilsson (konstnär), i syfte att ge våra läsare en bred och berikande syn på detta fenomen.
Martin Nilsson, född 14 maj 1890 i Bergsjö, Varnums socken, död 25 januari 1953 i Kristinehamn, var en svensk konstnär.
Nilsson studerade etsning vid Gabriel Burmeisters målarskola i Stockholm 1913, Valands målarskola för Carl Wilhelmson och för Harald Giersing i Köpenhamn 1917-1919. Han debuterade i Värmländska konstnärsförbundets utställning 1927 och deltog i Värmlands konstförenings utställningar 1936-1952, samt ett stort antal separatutställningar, den sista 1949 i hemstaden Kristinehamn.
Hans konst består av porträtt, landskap och stilleben i olja som grafiker var han främst verksam som etsare.
Bland hans offentliga arbeten märks fond och takdekor för Tempelriddarnas ordenslokal i Kristinehamn.
Nilsson är representerad vid Värmlands museum med tre målningar varav två är porträtt av N. Thor Fagerkvist och ingenjören S Strömberg, Karlstad kommun, Kristinehamns kommun och Mellankvarns hembygdsmuseum.