Idag är Mars One ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och från olika delar av världen. Vikten av Mars One i dagens samhälle har genererat omfattande debatt och lett till ett ökat intresse för att förstå dess implikationer i vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess inverkan på nutiden har Mars One varit föremål för många undersökningar, diskussioner och analyser som försöker belysa dess mångfaldiga dimensioner. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Mars One och dess inverkan på vår miljö, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2016-08)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Mars One | |
Huvudkontor | ![]() |
---|---|
Nyckelpersoner | Bas Lansdorp Arno Wielders |
Tjänster | Privata marsfärder, kolonisering av Mars |
Historik | |
Grundat | 2010 (nedlagt 2019) |
Grundare | Bas Lansdorp och Arno Wielders |
Upplöst | 15 januari 2019[1] |
Övrigt | |
Webbplats | Mars-one.com |
Mars One var ett privat, icke-vinstinriktat projekt som hade som mål att etablera en permanent mänsklig bosättning på planeten Mars på 2020-talet, senare 2030-talet.[2] Projektet blev kritiserat för att vara medicinskt[3], tekniskt, och finansiellt[4][5] orimligt, samt för att vara ett bedrägeri[6][7]. Projektet startades i januari 2011 av nederländarna Bas Lansdorp och Arno Wielders. I maj 2012 via ett pressmeddelande presenterades den tekniska och finansiella planen.
I januari 2019 gick Mars One Ventures, som var en av de två bolagen bakom projektet, i konkurs och är upplöst.[8]
Till skillnad från statliga rymdprojekt från rymdstyrelser som exempelvis NASA, JAXA, ESA eller ryska Roskosmos så är tanken bakom Mars One att finansiering ska ske genom icke-statliga finansiärer och privata aktörer. Utöver detta är flera delar av uppdraget tänkta att sändas ut till den breda publiken[källa behövs]
Någon återfärd från Mars till Jorden var inte planerad utan astronauterna avsågs leva resten av sina liv på Mars.
I den första omgången skulle upp till sex grupper med fyra personer i varje att väljas ut. De skulle sedan utbildas under en tio år lång period. Delar av utbildningen skulle att äga rum i en kopia av Marsbasen. Astronauterna skulle vara anställda av Mars One under både utbildningen och när de väl vore på Mars. Under hela sin utbildning skulle de ha möjlighet att avsäga sig uppdraget.
Tidsplanen för projektet Mars One (som nu inte längre är relevant) såg ut enligt följande: [9]
Astronaututtagningen som startade i april 2013 var öppen för personer mellan 18 och 55 år, av alla nationaliteter.
Av 200 000 i Rond 1 gick 1058 ansökande vidare till Rond 2, däribland tio svenskar[10]. Det som väntar de antagna nu är en medicinsk bedömning och intervjuer.
Vad som avsågs hända i de följande ronderna var 2014 ännu inte klarlagt, men förhandlingar om tv-rättigheter för sändning av uttagningen var då igång[11]. De strandade dock ganska snart efteråt.
Projektet avsåg använda enbart i samtiden tillgänglig teknik, det vill säga någon egen teknikutveckling inom projektets ram avsågs inte genomföras. Med denna teknik var det inte möjligt att starta en återresa från Mars till Jorden och därmed ingick inte någon sådan i projektet. Astronauterna avsågs alltså tillbringa återstoden av sina liv på Mars.
En lista på komponenter ska komma från beprövade leverantörer.
Ännu[när?] är inget känt om vilka planer Mars One har för själva uppskjutningen, men i intervjuer har Lansdorp nämnt SpaceX.
Här kommer besättningen att tillbringa sin tid under resan till Mars, som kommer att ta cirka 7 månader.
Fem modifierade varianter av SpaceX's Dragon har föreslagits.
ILC Dover är företaget de har samtal med när det gäller teknik för dräkter.
I december 2013 meddelade Mars One att de skrivit kontrakt med Lockheed Martin för att utvärdera möjligheterna att anpassa deras teknologi för Mars One.
En satellit planeras att sändas till Mars för att sedan placeras i dess omloppsbana. Satelliten ska sända högupplösta bilder tillbaka till jorden. Mars One har ett samarbete med Surrey Satellite Technology.
Med anledning av den enorma publicitet som projektet kommer att få när planerna realiseras, har vissa kritiker[vilka?] befarat att deltagare kommer att anmäla sig till projektet med syfte att bli berömda och kända, utan att ha någon seriös avsikt att verkligen fullfölja resan till Mars. Andra kritiker har pekat på risken för att kolonisatörerna kommer att bli strandsatta på Mars och lämnade åt sitt öde utan påfyllning av förnödenheter från jorden, när pengarna tar slut och projektet inte längre har tillräckligt stort nyhetsvärde för att kunna finansiera ytterligare resor till Mars.