Marino Marini

I dagens värld är Marino Marini ett ämne som har fått stor relevans och fångat uppmärksamheten hos olika samhällssektorer. Sedan dess uppkomst har Marino Marini markerat ett före och efter i hur vi interagerar, lever och uppfattar världen omkring oss. Med tiden har Marino Marini blivit ett ämne för debatt och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och utlöst handlingar som har påverkat människors liv. Därför är det avgörande att analysera och på djupet förstå den påverkan som Marino Marini har haft på våra liv, såväl som på samhällets utveckling som helhet. I den här artikeln kommer vi att utforska några aspekter av Marino Marini och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, för att ge en bredare och mer heltäckande syn på detta mycket viktiga ämne.

Marino Marini.
Marino Marini.
Marino Marini, byster.

Marino Marini, född 27 februari 1901 i Pistoia i Italien, död 6 augusti 1980 i Viareggio, var en italiensk skulptör och bildkonstnär. Han är känd framförallt för stiliserade häst- och ryttarskulpturer.

Biografi

Miracolo, brons, vid entrén till Neue Pinakothek i München
Il Grande Miracolo (1953) i Rotterdam

Marino Marini började utbilda sig vid Accademia di Belle Arti di Firenze 1917. Från 1922 ägnade han sig framför allt åt skulptur, ofta inspirad av etruskisk konst. Han arbetade som professor vid Scuola d’Arte di Villa Reale i Monza 1929-40. Därefter var han professor vid Accademia di Belle Arti di Brera i Milano med bland andra Walter Bengtsson och Gudrun Eduards som elever.

Marino Marini fick staden Venedigs skulptur-priset vid Venedigbiennalen in 1952. I Florens finns ett skulptörmuseum med hans verk. I Sverige finns Grande Cavallo (Den stora hästen, 1951), brons, i Marabouparken i Sundbyberg, Ryttare (1945), brons, i Göteborgs konstmuseum och en bronsskulptur med en pojke till häst i entrén i Folksamhuset i Stockholm samt med litografier vid Örebro läns landsting.

Verk i urval

Fotogalleri

Källor

  1. ^ Göteborgs konstmuseum
  2. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 139 och 172

Litteratur

Externa länkar