Marie Bashkirtseff

I dagens värld är Marie Bashkirtseff ett ämne av stor relevans och debatt inom alla områden. Vikten av Marie Bashkirtseff har fått allt större tyngd i samhället, eftersom dess genomslagskraft har blivit tydlig i olika sammanhang. Från politik till vetenskap har Marie Bashkirtseff varit föremål för analys och diskussion och genererat olika ståndpunkter och åsikter i frågan. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Marie Bashkirtseff, utforska dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag.

Marie Bashkirtseff
Född11 november 1860 (g.s.)[1] ​eller ​12 november 1858 (g.s.)
Havrontsi, Ukraina
Död31 oktober 1884[2]
Paris[3]
BegravdPassys begravningsplats
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Frankrike
Utbildad vidAcadémie Julian
SysselsättningMålare[2], författare[4], biograf, dagboksskrivare, skulptör[5], konstnär[6]
FöräldrarKonstantin Pavlovitj Basjkirtsev
Namnteckning
Redigera Wikidata

Marija Basjkirtseva eller franskanpassat Marie Bashkirtseff, ursprungligen Marija Konstantinovna Basjkirtseva (ryska: Мария Константиновна Башкирцева), född 24 november 1858 i Gavrontsi nära Poltava i Guvernementet Poltava, nuvarande Ukraina, död 31 oktober 1884 i Paris, var en rysk konstnär och dagboksskribent.

Biografi

Marie Bashkirtseff tillhörde välbeställd lantadel på bägge föräldrarnas sidor. Efter deras skilsmässa när hon var tolv följde hon med sin mor och flyttade runt i Europa och var 13 år när hon började att föra dagbok. Hon fick utbildning på den privata konstskolan Académie Julian i Paris, där även Louise Catherine Breslau studerade. Hennes brev, i synnerhet korrespondensen med Guy de Maupassant, publicerades 1891.

Hennes konstnärliga inriktning var naturalismen. Bland Marie Bashkirtseffs främsta verk är hennes målningar av Paris fattiga barn, såsom Mötet från 1884. En annan av hennes mer kända målningar är I ateljén från 1881, som avbildar hennes konstnärskamrater i arbete. Många av hennes verk förstördes av nazisterna under andra världskriget.

Marie Bashkirtseffs konstnärliga karriär blev kort. Hon dog i tuberkulos, innan hon fyllt 26 år. Då hade hon ändå redan hunnit göra sig ett namn i Paris. Hennes dagboksanteckningar utgavs postumt på franska 1887. Hon är begravd i Paris på kyrkogården Cimetière de Passy.

Bilder

  • I ateljén, 1881. Konstnären själv längst till höger.
    I ateljén, 1881. Konstnären själv längst till höger.
  • Mötet, 1884.
    Mötet, 1884.

Källor

Noter

  1. ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online.
  2. ^ abART, abART person-ID: 103031, läst: 1 april 2021.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  5. ^ Union List of Artist Names, 30 mars 2015, ULAN: 500014227, läs online, läst: 14 maj 2019.
  6. ^ Concise Dictionary of Women Artists, Fitzroy Dearborn Publishers, 2001.

Externa länkar