I dagens värld har Marian Kovalskij blivit ett grundläggande element som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan kan vikten av Marian Kovalskij inte underskattas. Från dess påverkan på hälsa och välbefinnande till dess påverkan på ekonomin och miljön, spelar Marian Kovalskij en avgörande roll i hur vi lever och interagerar med världen omkring oss. Därför är det viktigt att till fullo förstå alla aspekter relaterade till Marian Kovalskij, för att kunna fatta välgrundade beslut och bygga en hållbar och välmående framtid. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Marian Kovalskij och dess relevans i dagens samhälle.
Marian Kovalskij | |
![]() | |
Född | Marian Kowalski 3 juni 1821 (g.s.) eller 3 oktober 1821[1] Dobrzyń nad Wisłą, Polen |
---|---|
Död | 28 maj 1884 (g.s.)[1] Kazan[2] |
Medborgare i | Kongresspolen |
Utbildad vid | fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet ![]() |
Sysselsättning | Astronom |
Arbetsgivare | Kazans kejserliga universitet |
Redigera Wikidata |
Marian Albertovitj (Vojtechovitj) Kovalskij (ryska: Мариан Альбертович (Войтехович) Ковальский), född 15 augusti (gamla stilen: 3 augusti) 1821 i Dobrzyń nad Wisłą, Polen, död 9 juni (gamla stilen: 28 maj) 1884 i Kazan, var en polsk-rysk astronom.
Kovalskij blev 1854 professor i astronomi och direktor för observatoriet i Kazan. Han gjorde sig känd genom bland annat värdefulla undersökningar över planeternas och kometernas rörelser, över teorin för dubbelstjärnornas banor samt genom praktisk-astronomiska arbeten. Hans metod för beräkning av en dubbelstjärnas banelement vidareutvecklades av Sergej Glazenap.
Kratern Koval'sky på planeten Mars har fått sitt namn efter honom.