I den här artikeln vill vi ta upp frågan om Maria Strömkvist, som har fått stor relevans de senaste åren. Maria Strömkvist är ett ämne som har väckt intresse hos både vetenskapssamfundet och allmänheten, på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Maria Strömkvist, från dess ursprung och utveckling, till dess inflytande idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess implikationer både på individuell och kollektiv nivå, och analysera dess betydelse inom så olika områden som ekonomi, teknik, hälsa, kultur och miljö. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå relevansen och komplexiteten hos Maria Strömkvist idag.
Maria Strömkvist | |
![]() | |
Mandatperiod 2014–2018 2018–2022 | |
Valkrets | Dalarnas län |
Uppdrag i riksdagen | |
ordinarie ledamot ledamot i justitieutskottet (2018–) ledamot i EU-nämnden (2018–) suppleant i konstitutionsutskottet | |
Född | 25 maj 1964 Piteå landsförsamling, Norrbottens län |
Politiskt parti | Socialdemokraterna |
Yrke | Undersköterska, studieombudsman |
Anna Svea Maria Strömkvist, tidigare gift Pettersson, född Larsson 25 maj 1964 i Piteå landsförsamling,[1][2] är en svensk socialdemokratisk politiker.
Strömkvist är bosatt i Ludvika och är utbildad undersköterska. Mellan 2006 och 2014 var hon kommunstyrelsens ordförande i Ludvika och dessförinnan var hon vice ordförande i kommunstyrelsen. 2014 meddelade hon sin avgång som kommunalråd.[3] Strömkvist var invald som riksdagsledamot 2014–2022.[4]
|