Maria Prästgårdsgata

Numera har Maria Prästgårdsgata blivit ett ämne med stor relevans och intresse inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik, Maria Prästgårdsgata har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess implikationer är djupgående och dess inflytande märks i varje aspekt av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på de olika aspekterna av Maria Prästgårdsgata och hur det har påverkat vårt samhälle. Från dess ursprung till dess samtida utveckling kommer vi att fördjupa oss i ett kunskapsområde eller en aspekt av verkligheten som inte lämnar någon oberörd. Följ med oss ​​på denna rundtur i Maria Prästgårdsgata och upptäck allt bakom detta fenomen.

Maria Prästgårdsgata, västerut, 2019.

Maria Prästgårdsgata är en gata på Södermalm i Stockholms innerstad. Gatan sträcker sig från Fredmansgatan i öster till Rosenlundsgatan i väster. Utanför kvarteret Nederland mindre avbryts gatans sträckning av trappor uppför Kvarnberget. Gatan fick sitt nuvarande namn 1930.

Historik

Gatuskylt vid kvarteret Draken.

Gatan har sitt namn efter Maria Magdalena församlings första kyrkoherdeboställe som låg i kvarteret Draken, nuvarande Maria Prästgårdsgata 18–28. Stället omtalas redan på 1590-talet. Gatans äldsta kända namn är Sankt Staffansgatan (Sancti Staphans gathun, 1648). Efter 1650-talet etableras olika namn som Prästgatan (1654), Gamla Prästgatan (1669) och Prästgårdsgatan (1669). På Petrus Tillaeus karta från 1733 kallas gatan S:t Staffans eller Gamla Prästegårdsgatan. Under 1800-talet blir Gamla Prästgårdsgatan den vanliga benämningen. 1930 beslöt Stockholms namnberedning att byta namn till nuvarande Maria Prästgårdsgata för att undvika hopblandning med Prästgatan i Gamla stan. Gatans västligaste del bytte 1964 namn till Maria Skolgata.

Intressanta byggnader vid gatan

Bilder

Källor

Externa länkar