Margareta Schildt

Idag är Margareta Schildt ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin betydande inverkan på olika områden i livet har Margareta Schildt visat sig vara ett fenomen värt att utforska och förstå på djupet. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Margareta Schildt satt en outplånlig prägel på samhället, kulturen, politiken och tekniken. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten och återverkningarna av Margareta Schildt, och undersöka dess många aspekter och dess inflytande på den samtida världen. Följ med oss ​​på denna spännande resa för att upptäcka och reflektera över Margareta Schildt i dess fullhet.

Margareta Schildt
FöddHortense Margareta Morsing
21 december 1916[1]
Överluleå församling[1], Sverige
Död16 maj 2001[1] (84 år)
Oscars församling[1], Sverige
BegravdSkogskyrkogården
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare
MakeHenrik Schildt
(g. 1940–1956, skilsmässa)
BarnVeronica Schildt Bendjelloul (f. 1944)
Peter Schildt (f. 1951)
Redigera Wikidata

Hortense Margareta Schildt, född Morsing 21 december 1916 i Överluleå församling, död 16 maj 2001 i Stockholm, var en svensk förlagsredaktör, översättare och författare.

Biografi

Margareta Schildt, som var dotter till regementsläkaren Wilhelm Morsing, började arbeta som redaktör på Albert Bonniers förlag 1949 och senare på Bonniers juniorförlag som 1993 blev Bonnier Carlsen bokförlag .[2] Schildt var redaktör för barnboksförfattarna Gösta Knutsson, Gunnel Linde, Maria Gripe och Max Lundgren. Hon har även skrivit en del faktaböcker som bland annat Jul i vårt hus, Trevlig helg och Kom ska vi leka samt diktsamlingen Sardinen på tunnelbanan. Schildt arbetade också som översättare då hon översatt några av Thorbjörn Egners böcker samt en del av Barbapappa-böckerna.

Schildt var gift med skådespelaren Henrik Schildt samt mor till översättaren Veronica Schildt Bendjelloul och regissören Peter Schildt.

Margareta Schildt är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[3]

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 14 april 2023.
  2. ^ ”DÖDSFALL: Margareta Schildt - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 20 juni 2001. http://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-margareta-schildt/. Läst 8 mars 2017. 
  3. ^ SvenskaGravar