I dagens värld har Margareta Köhler blivit ett ämne för växande intresse och debatt inom olika områden. Från politik till vetenskap, genom kultur och samhälle, har Margareta Köhler lyckats fånga uppmärksamheten hos ett stort antal människor runt om i världen. Dess implikationer, dess inverkan och dess relevans har genererat ett brett utbud av åsikter, teorier och studier som försöker förstå och analysera detta fenomen på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Margareta Köhler, från dess ursprung till dess inflytande idag, i syfte att ge en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Margareta Köhler | |
![]() | |
Född | 6 mars 1901 |
---|---|
Död | 9 maj 1974 (73 år) |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Inredningsarkitekt, möbelarkitekt |
Redigera Wikidata |
Margareta Köhler, född Blomberg, född 6 mars 1901 i Stockholm, död där 9 maj 1974, var en svensk möbel- och inredningsarkitekt. Hon var dotter till sjökaptenen och entreprenören Gustaf Blomberg och Cecilia Pålman, och syster till författaren och konsthistorikern Erik och ingenjören Hugo Blomberg.
Köhler läste i två år vid Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar samt i tre år vid Högre Konstindustriella Skolan vid Tekniska skolan (bägge läroanstalterna har sedermera uppgått i Konstfack). Hon anställdes vid AB Auktionshallen med dotterbolaget AB Nordiska Galleriet på Nybrogatan i Stockholm 1933 för att senare öppna en egen inredningsfirma, Futurum, som hon drev tillsammans med sin svägerska Marie Louise Idestam 1934–1942.
Köhler skapade inredningar för privatpersoner och offentliga miljöer. Bland annat tog hon fram barnkammarmöbler och -interiörer till daghemmet i kollektivhuset av Sven Markelius på John Ericssonsgatan i Stockholm år 1935. Tillsammans med Marie Louise Idestam formgav hon fem interiörer och möbler för den moderna avdelningen vid AB Auktionshallen med dotterbolaget AB Nordiska Galleriet i Stockholm år 1933.
Köhler var även aktiv som skribent: hon skrev artiklar i tidningar, tidskrifter och i andra sammanhang kring möbel- och inredningsfrågor.
Hon var medlem i Konsthantverkarnas gille och gick 1933 med i Sveriges inrednings- och möbelarkitekters sammanslutning, sedermera Svenska inredningsarkitekters riksförbund.
|