Margareta I av Flandern
I dagens värld har Margareta I av Flandern blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Med teknikens framsteg och globaliseringen påverkas fler och fler människor på något sätt av Margareta I av Flandern. Från dess påverkan på samhället till dess ekonomiska implikationer har Margareta I av Flandern genererat stor debatt och analys inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj och uttömmande de olika dimensionerna av Margareta I av Flandern, för att förstå dess betydelse i den samtida världen och dess inflytande på våra liv.
Margareta I av Flandern, född 1145, död den 15 november 1194 i Brygge, var monark (grevinna) av Flandern från 1191 till 1194.[1]
Margareta var dotter till greve Thierry av Flandern och Sibylla av Anjou. Hon blev Flanderns tronarvinge eftersom hennes bror, Filip I av Flandern, var barnlös. Hon gifte sig 1160 med greve Raoul II av Vermandois, men äktenskapet var ofullbordat på grund av makens spetälska och annullerades därför 1163; hon gifte 1169 om sig med greve Balduin V av Hainaut och Namur. Då Margaretas bror avled under korståget 1191 försökte den franske kungen hemlighålla hans död för att hinna erövra Flandern innan Margareta och maken hann dit från Hainaut. Paret fick dock reda på saken och hann först till Gent i Flandern, där de gemensamt övertog regeringen från Filips änka Mathilda av Portugal.
Referenser
- ^ Karen Nicholas: Countesses as Rulers in Flanders in: Aristocratic Women in Medieval France, ed. Theodore Evergates (Philadelphia: University of Pennsylvania, 1999).
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Wikimedia Commons har media som rör Margareta I av Flandern.
