Margareta Elzberg

I världen av Margareta Elzberg finns det en stor mångfald av åsikter, information och erfarenheter som kan närma sig ur olika perspektiv. Oavsett om vi pratar om Margareta Elzberg som ett aktuellt ämne, en relevant offentlig person eller en historisk händelse är det avgörande att förstå vilken betydelse och inverkan det har på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Margareta Elzberg, och analysera dess inflytande, omfattning och relevans i olika sammanhang. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att söka belysa de olika nyanserna kring Margareta Elzberg, för att vidga vår förståelse och generera konstruktiv debatt.

Titelsida Försök Til en Pålitelig Matrednings-Bok (1751).

Maria Margareta Elzberg var en husmamsell som 1751 gav ut kokboken Försök Til en Pålitelig Matrednings-Bok.

Denna blev därmed den första tryckta svenskspråkiga kokboken skriven av en kvinna, undantaget den från tyskan översatta och 1733 i Sverige utgivna En nödig och nyttig hus-hålds- och kok-bok av Susanna Egerin (1640–1713) (originalets titel Leipziger Kochbuch, först utgiven 1706).[1][2]

Margareta Elzbergs kokbok gavs ut i nytryck ytterligare en gång efter sin första utgivning. Den konkurrerades dock sedan ut av Cajsa Wargs kokbok.

Källor

  1. ^ ”De första svenska kokböckerna” (HTML). gastronomi.nu En bibliografi över svenska kokböcker före 1899 och några efter. http://gastronomi.nu/?page_id=7. Läst 30 maj 2018. ”År 1733 kom Susanna Egerings En nödig och nyttig hushålds och kokbok ( som är en översättning från tyska, Susanna Egers Leipziger kochbuch) och den följdes av Margareta Elzbergs Försök til en pålitlig matredningsbok, 1751.” 
  2. ^ Ärlemalm, Inger (2000). Cajsa Warg, Hiram och de andra: om svenska kokboksförfattarinnor : med 65 recept. Bromma: Ordalaget. sid. 9. Libris 7777896. ISBN 91-89086-15-5 

Externa länkar

Auktoritetsdata