Marcus Velleius Paterculus
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Marcus Velleius Paterculus, och ta upp dess olika aspekter, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling genom åren har Marcus Velleius Paterculus varit föremål för intresse och forskning inom olika områden. Genom denna detaljerade analys kommer vi att försöka förstå vikten och innebörden av Marcus Velleius Paterculus i vår moderna värld, och hur det har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och reflektion om Marcus Velleius Paterculus, och förstå dess sanna innebörd i våra dagliga liv.
| Marcus Velleius Paterculus | |
,_RP-P-BI-1238.jpg) | |
| Född | Caius Velleius Раterculus[1] Mirabella Eclano, Italien |
|---|---|
| Medborgare i | Romerska riket[1] |
| Sysselsättning | Historiker[1], militär, författare[2] |
| Barn | Gaius Velleius Paterculus Lucius Velleius Paterculus |
| Redigera Wikidata | |
Marcus Velleius Paterculus, född omkring 19 f.Kr., död omkring 31 e.Kr., var en romersk historiker. Även om Priscianus (omkring 500) angav hans förnamn som Marcus identifierar några nutida historiker honom med Gaius Velleius Paterculus, vars namn har blivit funnet på en nordafrikansk milstolpe.
Velleius Paterculus, som var från Kampanien, soldat och soldatson, krigstribun i Tracien och Macedonia, följde år 1 e.Kr. Gajus Cæsar till Orienten samt var kavalleriöverste och legatus under Tiberius fälttåg i Germanien och Pannonien. Tiberius gjorde både honom och hans bror till pretorer år 15 e.Kr. Ryktbar har han blivit genom sin Historia romana, som skrevs helt hastigt för att bli färdig till hans landsman Vinicius tillträde av konsulatet år 30 e.Kr. Man har uppställt den förmodan, att Velleius Paterculus skulle ha varit invecklad i Sejanus fall år 31, men för denna gissning finnes ingen säker grund.
Källor
- Vellejus (Vellæus) Paterculus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter
- ^ Веллей Патеркул, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 9.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
|