I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Manglisi i detalj, och analysera dess ursprung, utveckling och relevans i dagens samhälle. Genom att introducera läsarna till Manglisis historia och sammanhang kommer vi att fördjupa oss i dess många aspekter och dimensioner, från dess kulturella effekter till dess implikationer i det dagliga livet. Genom ett övergripande tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna om Manglisi, vilket ger en panoramavy som gör att vi kan förstå dess betydelse i det samtida landskapet. I slutet av denna läsning hoppas vi att läsarna ska ha fått en mer komplett och berikad förståelse av Manglisi, samtidigt som de känner sig motiverade att reflektera över dess egen mening och relevans i sina liv.
Manglisi (მანგლისი) | |
ort | |
Land | ![]() |
---|---|
Region | Nedre Kartlien |
Distrikt | Tetritsqaro |
Flod | Algeti |
Höjdläge | 1 195 m ö.h. |
Koordinater | 41°41′54″N 44°22′14″Ö / 41.69833°N 44.37056°Ö |
Folkmängd | 1 441 (2014) |
Tidszon | GMT (UTC+4) |
Postnummer | 2300 |
Geonames | 613093 |
Läge i Georgien
| |
Wikimedia Commons: Manglisi | |
Manglisi (georgiska: მანგლისი) är en daba (stadsliknande ort) i distriktet Tetritsqaro och i regionen Nedre Kartlien i Georgien. Manglisi ligger 1 195 meter över havet och antalet invånare är 1 441.
Under det ryska imperiet, efter erövringen av Kaukasus, stationerades 1823 13:e Livgrenadjärregimentet i Manglisi. Regementsbyggnader uppfördes och Manglisis kyrka renoverades 1850-1862 och var till 1918 också regementskyrka. Militärens närvaro lockade ryska besökare till orten, som blev en bergskurort och en semesterort från värmen i Tbilisi.
Fram till 1953 byggdes flera sanatorier i Manglisi och andra hälften av 1900-talet var storhetstid för både turistbranschen och Manglisis ekonomi i allmänhet.
|