I den här artikeln vill vi ta upp frågan om Manaslu, som har fått en aldrig tidigare skådad relevans de senaste åren. Manaslu är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos experter inom olika områden och har skapat en intensiv debatt världen över. Det finns många aspekter som kan utforskas i detta avseende, från dess inverkan på samhället till dess konsekvenser på den ekonomiska sfären. Längs dessa linjer avser vi att fördjupa oss i de olika perspektiven som finns på Manaslu, såväl som de möjliga framtidsscenarier som kan uppstå från dess utveckling. Utan tvekan är detta ett ämne av stor komplexitet och omfattning, så det är viktigt att analysera det från flera vinklar för att fullt ut förstå dess betydelse och betydelse idag.
Manaslu | |
Berg | |
Manaslu i soluppgången
| |
Etymologi: Bergets ande | |
Land | ![]() |
---|---|
Region | NP |
Bergskedja | Himalaya |
Läge | Nepal |
- höjdläge | 8 156 m ö.h. |
- primärfaktor | 3 092 m |
- koordinater | 28°33′0″N 84°33′35″Ö / 28.55000°N 84.55972°Ö |
Geonames | 1283075 |
Manaslu, även känt som Kutang, är världens åttonde högsta berg, 8156 meter högt. Berget är beläget i Mansiri Himal, i Nepal, Himalaya. Berget bestegs för första gången 9 maj 1956 av Toshio Imanishi och Gyalzen Norbu i en japansk expedition. Expeditionen leddes av Maki Yūkō, också känd som Maki Aritsune.[1][2]
Det har sagts att ”precis som att engelsmän betraktar Mount Everest som sitt berg, har Manaslu alltid varit ett japanskt".[3][4][1][5]
Fram till maj 2008 hade Manaslu bestigits 297 gånger och haft 53 dödsfall.[1]
Manaslu kommer från sanskrit, Manasa, som betyder "ande" eller "själ". Betydelsen har därför blivit "Bergets ande".
|