I den här artikeln vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Maktbarometern. Från dess ursprung till dess utveckling idag, har detta ämne fångat uppmärksamhet och intresse hos människor runt om i världen. Med en mängd olika tillvägagångssätt och perspektiv har Maktbarometern satt betydande spår inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. På dessa sidor kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Maktbarometern till ett så relevant och spännande ämne, analysera dess inverkan och överväga dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Maktbarometern är en rapportserie utgiven och sammanställd årligen av Medieakademin sedan 2017. Rapporten sammanställer och rankar vad den kallar makthavare på sociala medier i Sverige.
Maktbarometern är en systerpublikation till Förtroendebarometern som funnits sedan Medieakademin startade 1997. En föregångare till Maktbarometern var Twitterbarometern som började ges ut 2012 och uppgick i Maktbarometern när den startade.
Den första Maktbarometern listade de mest inflytelserika på Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. Dessutom gjordes en sammanställd lista kallad "Årets makthavare" som tog med inflytande på alla mätta plattformar och viktade beroende på hur besökt plattformen var.[1] Från år 2022 mättes även TikTok av barometern.[2][3]
Rapporten använder olika metoder för olika plattformar och olika värden kan tillmätas olika vikt i olika rapporter. Till exempel var prenumeranter tidigare en faktor för hur inflytelserik en youtubare var, men sedan detta fått mindre betydelse för faktisk tittning togs denna faktor bort från övervägande från år 2020.[4]
Högsta placering för "Årets makthavare":
Högsta placering för "Mäktigast på Twitter"/"Mäktigast på X":
Högsta placering för "Mäktigast på Instagram":
Högsta placering för "Mäktigast på Youtube":
Högsta placering för "Mäktigast på Facebook":
Högsta placering för "Mäktigast på TikTok":