I den moderna världen har Magnus Nilsson (skådespelare) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och förhållanden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Magnus Nilsson (skådespelare) tagit en ledande roll i olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på arbets-, utbildnings-, kultur- eller socialsfären har Magnus Nilsson (skådespelare) väckt debatter, reflektioner och motstridiga åsikter. Genom historien har Magnus Nilsson (skådespelare) markerat viktiga milstolpar och avsevärt påverkat vårt sätt att leva och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Magnus Nilsson (skådespelare), och analysera dess inverkan, utveckling och projektion i framtiden.
Magnus Nilsson | |
Född | Björn Magnus Nilsson[1] 25 december 1947[1] Östra Eneby (Norrköping), Östergötland, Sverige[1] |
---|---|
Nationalitet | ![]() |
Yrke/uppdrag | Skådespelare, dramatiker, författare |
Utmärkelser | Guldbaggen-nominering (manus till 'Min store tjocke far) |
Björn Magnus "Mankan"[2] Nilsson, född 25 december 1947[3] i Östra Eneby i Norrköping,[4][1] är en svensk författare, regissör och skådespelare. Han filmdebuterade 1967 och är sedan 1979 verksam vid Oktoberteatern i Södertälje.
Nilsson utbildade sig till skådespelare vid Calle Flygare Teaterskola och därefter (1966–1969[4][5]) Statens scenskola i Malmö. Hans filmdebut kom 1967 och 1968 i två Nyfiken-filmer, som vän till Lena Nymans rollfigur.[4]
Efter scenskoleexamen följde tre års skådespelande på Norrbottensteatern i Luleå.[4] Under större delen av 1970-talet var han sedan verksam vid Folkteatern i Göteborg.[4] Under perioden i Göteborg var han också medlem (sångare, gitarrist och trumspelare) i musikgruppen Text & Musik. Sedan 1979 är Nilsson verksam vid Oktoberteatern i Södertälje.[4] Han har blivit känd som dramatiker med pjäser och filmmanus som Knäckebröd med hovmästarsås, Min store tjocke far och Pepparrotslandet.
Nilsson har intresserat sig mycket för författaren Elmer Diktonius, som figurerar i ett par av hans pjäser, debutpjäsen Heter Diktonius och Guds djärvaste ängel.[6] Den förstnämnda producerades 1990 som TV-film under titeln Solmomentet. Magnus Nilsson hade själv huvudrollen som Elmer Diktonius.[4]
Nilsson har också engagerat sig i Södertälje SK (ishockey) och IFK Norrköping (fotboll).[7] I den förstnämnda föreningen har han verkar som "kulturcoach".[källa behövs] Nilsson utsågs 2011 till hedersmedlem i IFK Norrköping.[8] 2005 skrev han boken Nästa år tar vi guld, morsan (med foton av Brita Nordholm), beskriven som en kärleksförklaring till klubben.[9]
Nilsson var värd i Sommar i P1 den 26 juni 1989.[10]
År | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|
1993 | För evigt din Magnus Nilsson |
Benny Fredriksson | Stockholms stadsteater[11] |
1999 | Knäckebröd och hovmästarsås Magnus Nilsson |
Agneta Ehrensvärd | Stockholms stadsteater[11] |
2000 | Pepparrotslandet Magnus Nilsson |
Magnus Nilsson | Stockholms stadsteater[11] |
2001 | Guds djärvaste ängel Magnus Nilsson |
Johan Huldt | Stockholms stadsteater[11] |
2015 | Jag heter Mikael Alan Drury |
Magnus Nilsson | Stockholms stadsteater[11] |