Magnus Blomgren

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Magnus Blomgren från ett brett och varierat perspektiv, och utforska olika aspekter och synpunkter relaterade till detta ämne. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess implikationer inom olika områden, kommer denna artikel att försöka ge en fullständig och detaljerad vision av Magnus Blomgren. Genom en grundlig och rigorös analys är syftet att erbjuda läsaren en fullständig översikt som gör att de förstår betydelsen och omfattningen av Magnus Blomgren i dagens samhälle. Dessutom kommer möjliga utmaningar och möjligheter relaterade till detta ämne att tas upp, samt rekommendationer och perspektiv för framtiden.

Magnus Blomgren
Född3 november 1966[1] (58 år)
Söderhamns församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUmeå universitet, filosofie doktor, [2]
SysselsättningPolitiker, statsvetare, forskare
Befattning
Ordförande (1989–1993)
ArbetsgivareUmeå universitet (2006–)[3]
Politiskt parti
Vänsterpartiet
Redigera Wikidata

Karl Magnus Blomgren, född 3 november 1966 i Söderhamns församling, Gävleborgs län,[4] är en svensk statsvetare som är verksam som universitetslektor och docent vid Umeå universitet.[5][6]

Blomgren disputerade 2003 på avhandlingen Cross-pressure and political representation in Europe: a comparative study of MEP's and the intra-party arena, en komparativ studie som omfattar tre partier i vardera Sverige, Holland och Irland.[7][8]

Blomgren har forskat om representativ demokrati, och var tillsammans med Torbjörn Bergman redaktör för boken "EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick" (2005).

Blomgren var 1989–1993 förbundsordförande för Kommunistisk Ungdom/Ung Vänster.[9]

Bibliografi (i urval)

  • Blomgren Magnus, Bergman Torbjörn, red (2005). EU och Sverige: ett sammanlänkat statsskick (1. uppl.). Stockholm: Liber. Libris 9961872. ISBN 91-47-07563-5 
  • Blomgren, Magnus (2008). ”Överstatlig organisering”. Jämförande politik. Malmö: Liber. ISBN 978-91-47-08653-5 
  • Blomgren, Magnus (2012). ”Det röda Norrland och det blå Sverige”. i Anders Lidström. Ett delat Norrland: på väg mot regioner?. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. sid. 85–104. ISBN 978-91-7459-375-4. Läst Läst 2 juni 2015 
  • Blomgren, Magnus (2015). ”Partierna och Europeiska unionen”. i Magnus Hagevi. Partier och partistystem. Lund: Studentlitteratur. sid. 195–208. ISBN 978-91-44-10184-2. Läst Läst 2 juni 2015 

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 14 november 2021.
  2. ^ ORCID-id: 0000-0001-7969-4815, läst: 26 mars 2019.
  3. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
  4. ^ Sveriges befolkning 2000: Blomgren, Karl Magnus (1966-11-03) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  5. ^ Magnus Blomgren, Umeå universitet, läst 2020-04-06
  6. ^ Forskare orolig för demokratin Arkiverad 6 april 2020 hämtat från the Wayback Machine., Västerbottningen, 2019-05-24
  7. ^ Blomgren, Magnus (2003) (på engelska). Cross-pressure and political representation in Europe: a comparative study of MEPs and the intra-party arena. Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, 0349-0831 ; 2003:5. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Univ. . Libris 9115707. ISBN 9173054933. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-110 
  8. ^ DiVA: Cross-Pressure and Political Representation in Europe : A comparative study of MEPs and the intra-party arena Läst 2 juni 2015
  9. ^ ”Bara 5 av 44 tidigare ungdomsledare har varit kvinnor”. Dagens Nyheter. 30 december 1995. https://www.dn.se/arkiv/politik/bara-5-av-44-tidigare-ungdomsledare-har-varit-kvinnor/. Läst 27 november 2018. 

Externa länkar

Företrädare:
Stellan Hermansson 		Ung Vänsters förbundsordförande
1989-1993 		Efterträdare:
Jenny Jederlund


Auktoritetsdata