I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Magnus Adlerstam, ett ämne som har fångat otaliga människors uppmärksamhet genom åren. Magnus Adlerstam har varit föremål för debatt, studier och spekulationer, och dess påverkan på samhället har varit djupgående och bestående. Från de tidigaste historiska dokumenten fram till idag har Magnus Adlerstam spelat en avgörande roll i att forma kultur, politik och hur vi förstår världen omkring oss. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i Magnus Adlerstams rika och mångsidiga historia, och utforska dess ursprung, evolution och dess relevans i den moderna världen.
| Magnus Adlerstam | |
| Född | 14 juli 1717 |
|---|---|
| Död | 14 maj 1803 (85 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kommerseråd[1] |
| Redigera Wikidata | |
Magnus Adlerstam, ursprungligen Valtinson, född 14 juli 1717, död 14 maj 1803, var en svensk ämbetsman.
Magnus Adlerstam föddes ofrälse som son till hovrättsrådet Adrian Valtinsson, som adlades av Fredrik I men avled före introduktionen på riddarhuset. Magnus och hans två bröder adlades därför igen 1767 med namnet Adlerstam. Modern Anna Helena Bunge var dotter till borgarståndets talman, borgmästaren i Stockholm Jakob Bunge och var Bureättling.
År 1736 inträdde Magnus Adlerstam i Kommerskollegium som extra ordinarie kanslist, och blev året därefter auskultant i Svea hovrätt. Han fortsatte i Kommerskollegium där han 1755 blev advokatfiskal och 1762 assessor. Han blev 1780, efter att han adlats, kommerseråd.
Adlerstam var ledamot av Patriotiska sällskapet och deltog i stiftandet av Musikaliska akademien, vars första sekreterare han blev. Han var ledamot nummer 15.