Mårten Trotzig (1559–1617)

I dagens värld är Mårten Trotzig (1559–1617) ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller akademisk nivå, har Mårten Trotzig (1559–1617) fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Dess inverkan och inflytande är tydliga inom olika områden, från populärkultur till vetenskap och teknik. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska fenomenet Mårten Trotzig (1559–1617) och dess betydelse i det moderna samhället, och analysera dess implikationer och konsekvenser i olika sammanhang.

Mårten Trotzig den äldre
Född11 december 1559
Wittenberg[1]
Död31 mars 1617 (g.s.) (57 år)
Stockholm[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningKöpman[1]
BarnJohan Trotzig (f. 1597)[1]
Peter Trotzenfelt (f. 1613)[1]
Redigera Wikidata
Minnesskylt på Mårten Trotzigs gränd

Mårten Trotzig (Traubtzig), född 1 december 1559 i Wittenberg, död 21 mars 1617, var en tysk köpman och borgare i Stockholm.[2]

Biografi

Mårten Trotzig invandrade till Sverige 1581. Han köpte fastigheter i Gamla Stan 1597 och 1599. På flera ställen omnämns det att han handlade med järn och koppar. Mårten Trotzig hade avlagt borgared 1595 och blev med tiden en av stadens mest förmögna köpmän. Under en affärsresa till Kopparberg[källa behövs] blev han ihjälslagen. Hans företag togs då över av hans änka Karin Trotzig.[3]

Han har gett namn åt Mårten Trotzigs gränd i Stockholm.

Familj

Trotzig gifte sig 1 december 1594 i Stockholm med Carin Hansdotter (Svan). Hon var dotter till rådmannen Hans Ulfsson Svan och Brita Svensdotter i Stockholm. De fick tillsammans barnen direktören Johan Trotzig (1597–1647) och handelsborgmästaren Peter Trotzenfelt (1613–1679) i Stockholm.[4]

Källor

  1. ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 8, Norstedts förlag, 1934, s. 385, läst: 18 april 2023.
  2. ^ Svenska adelns ättar-taflor i Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor (1858–1864), afdelning 4
  3. ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013
  4. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1934). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 8 Stålarm-Voltemat. Stockholm: Norstedt. sid. 385. Libris 10076764. https://runeberg.org/elgenst/8/0401.html