Månhav
I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera Månhav i detalj. Från dess ursprung till dess relevans idag representerar detta ämne en grundläggande aspekt i det samtida samhället. Genom ett multidisciplinärt synsätt kommer vi att undersöka hur Månhav har påverkat olika områden, från ekonomi till kultur, politik och teknik. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de implikationer som Månhav har på människors dagliga liv, såväl som dess framtida projektion. Genom kritisk och reflekterande analys kommer vi att försöka förstå komplexiteten och betydelsen av Månhav i den moderna världen, och erbjuda ett heltäckande perspektiv som inbjuder till reflektion och debatt.
Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden. Även om de aldrig har varit hav som de på jorden, med vatten i, misstog de tidiga astronomerna, bland annat Gallilei, dem för sådana.[1][2]
Namngivning av månhaven
Namnen på haven hänvisar till respektive havs karakteristika (Humorum, Imbrium, Insularum, Nubium, Spumans, Undarum, Vaporum, Procellarum, Frigoris), havets läge (Australe, Orientale, Cognitum, Marginis), eller sinnestillstånd (Crisium, Ingenii, Serenitatis, Tranquillitatis). Mare Humboldtianum och Mare Smythii etablerades innan den slutliga nomenklaturen fastställdes.[3]
Fördelningen av platåbasalter
Orsaken till att platåbasalterna till största delen finns på månens framsida, diskuteras fortlöpande av vetenskapen. Med data som har erhållits från Lunar Prospector-uppdraget som grund antas det att en stor del av månens innehåll av radioaktiva, värmeproducerande grundämnen i form av KREEP, (breccia och basalt), finns i områdena Oceanus Procellarum och Mare Imbrium, ett enastående geokemiskt område, som kallas för Procellarum KREEP-terrängen.[4]
Se även
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Referenser
- ^ ”Store norske leksikon” (på norska). https://snl.no/mare_-_m%C3%B8rke_omr%C3%A5der. Läst 26 april 2019.
- ^ ”Astrolink” (på engelska). http://www.astrolink.de/p012/p01213/index.htm. Läst 26 april 2019.
- ^ ”XIth General Assembly” (på engelska, franska). International Astronomical Union. 1961. http://www.iau.org/static/resolutions/IAU1961_French.pdf. Läst 27 april 2019.
- ^ G. Jeffrey Taylor. ”A New Moon for the Twenty-First Century” (på engelska). Planetary Science Research Discoveries. http://www.psrd.hawaii.edu/Aug00/newMoon.html. Läst 27 april 2019.
Externa länkar
- Google Moon
- Lunar and Planetary Institute: Exploring the Moon
- Lunar and Planetary Institute: Lunar Atlases
- Ralph Aeschliman Planetary Cartography and Graphics: Lunar Maps
- Moon articles in Planetary Science Research Discoveries
