Mätsystemsanalys
Idag är Mätsystemsanalys ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Det har blivit en referenspunkt i dag som genererar motstridiga åsikter och djupa reflektioner över dess inverkan. Mätsystemsanalys har kommit att inta en relevant plats på den offentliga agendan, inte bara på grund av dess relevans inom olika områden, utan också på grund av den påverkan den har på människors liv. Det är ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som fortsätter att vara anledning till analys och diskussion i olika sammanhang.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Mätsystemsanalys, förkortat MSA, är en metod att med statistiska metoder säkerställa att mätsystemet är dugligt. Ledningssystemen för kvalitet QS9000 och TS16949 ställer krav på MSA för de mätsystem som används i produktion. MSA är också ett vanligt verktyg i six sigma-förbättringsprojekt.
I MSA mäts inte bara mätdonets variation, utan hela systemets variation som inkluderar andra faktorer, till exempel operatör.
Vanliga kriterier är att ett mätsystem är bra om dess variation är mindre än 10 % av produktegenskapens toleransområde och att det är brukbart om dess variation är mindre än 30 % av produktegenskapens toleransområde.
I många fall [vilka?] är det meningsfullt att jämföra mätsystemets variation med variationen hos den produktegenskap eller processparameter man mäter. Sådan fall är till exempel om man följer en produktegenskap eller processparameter med SPC, det är då viktigt att den variation man ser är en variation i det man avser mäta, inte en variation i mätsystemet. Flera misstag [vilka?] har skett i six sigma-förbättringsprojekt där man genomfört åtgärder grundade på det som trodde var förändringar i processen, när det i verkligheten var variationer i mätsystemet.