I den här artikeln kommer vi att utforska Lödighet från olika vinklar och perspektiv med syftet att grundligt förstå dess betydelse, inverkan och relevans i det aktuella sammanhanget. Vi kommer att lyfta fram de olika aspekterna och dimensionerna av Lödighet, undersöka dess inflytande inom olika områden och dess interaktion med andra element som formar vår verklighet. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att avslöja komplexiteten och djupet av Lödighet, och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi fullt ut kan uppskatta dess innebörd. Med ett holistiskt förhållningssätt kommer vi att närma oss Lödighet ur ett mångfacetterat perspektiv och bjuda in läsaren att fördjupa sig i en upptäckts- och förståelsesresa som vidgar deras vyer och berikar deras kunskap om detta ämne.
Lödighet är ett traditionellt mått på silverhalt. Namnet kan härledas ur de gamla svenska viktmåtten, där det gick 16 lod på 1 mark. Man räknade alltså i antalet lod rent silver som ingick i 1 mark av det legerade materialet. Lödigheten blir då antalet 16-delar rent silver. Exempelvis innebar "tolvlödigt silver" att det bestod av 12/16 = 75% rent silver. Lodet indelades i 18 grän. Om ingen siffra angavs avsågs rent silver, det vill säga att enbart "lödigt silver" var 16-lödigt och alltså inte hade någon annan metall inblandad. Sådant "rent" silver benämndes också som "fullödigt".
Enligt lag sattes lödighetsgränsen i Sverige för att få kallas silver 1594 vid 13 1/2 lod för gjutet och 13 3/4 lod för hamrat silver och 1596 till 13 1/2 lods silverhalt för alla silverarbeten. 1689 fick Stockholmsguldsmeder rätt att arbeta i 13-lödigt silver, medan gränsen på 13 1/2 lod behölls i övriga Sverige. 1752 bestämdes silverhalten till 13 1/4 lod (i decimalbråk 0,826125), det vill säga praktiskt taget detsamma som det nuvarande internationella måttet 830/1000.
Från 1974 deklarerades finhalten på silver genom instämpling av talet 830. En bättre kvalitet med påstämplingen 925 eller högre kallas sterlingsilver.
Regelverket har sett olika ut i olika länder. I Danmark-Norge tilläts silver med en halt på 12 lod, i Tyskland var lägsta tillåtna silverhalt 14 lod.
På medeltiden under nödår med silverbrist kunde silverhalten i det som skulle föreställa silvermynt nedgå ända till 2 lod (12,5 %), men det var alltså riktigt uselt silver.
Guldhalt mäts i karat och indelas i 12 grän.