László Lovász

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av László Lovász, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess inflytande på dagens samhälle har László Lovász varit föremål för fördjupade studier och analyser. Genom historien har László Lovász spelat en avgörande roll inom olika områden, från kultur till politik, vetenskap och teknik. Genom den här artikeln kommer vi att försöka belysa mysterierna och komplexiteten kring László Lovász, och erbjuda en omfattande översikt som gör det möjligt för våra läsare att bättre förstå dess betydelse och inverkan på den moderna världen.

László Lovász
László Lovász i samband med ett besök vid École polytechnique fédérale de Lausanne 2007.
Född9 mars 1948
Budapest[1]
Medborgare iUngern[2] och USA[2]
Utbildad vidEötvös Loránd-universitetet,
Fazekas Mihály Gimnázium
SysselsättningMatematiker[3], datavetare, universitetslärare
Befattning
Ordförande (2007–2010)
President of the Hungarian Academy of Sciences (2014–2020)
ArbetsgivareUngerska vetenskapsakademien
Yale University
Eötvös Loránd-universitetet (–)
MakaKatalin Vesztergombi
Utmärkelser
Paul Erdős-priset (1979)[4]
George Pólya Prize (1979)
Fulkersonpriset (1982)[5]
Hedersdoktor vid University of Waterloo (1992)
Brouwermedaljen (1993)[6]
Wolfpriset i matematik (1999)[7]
Knuthpriset (1999)[8]
Gödelpriset (2001)[9]
John von Neumann Theory Prize (2006)[10]
Széchenyipriset (2008)[11]
Kyotopriset i grundforskning (2010)[12]
Fulkersonpriset (2012)[13]
Fellow of the American Mathematical Society (2013)[14][15]
Abelpriset (2021)[16]
Gauss-föreläsning (2022)[17]
Webbplatscs.elte.hu/~lovasz/
Redigera Wikidata

László Lovász, född 9 mars 1948 i Budapest, är en ungersk-amerikansk matematiker.

Lovász tog 1970 kandidatexamen vid Ungerska vetenskapsakademin, därefter en första doktorsexamen (Dr.Rer.Nat) 1971 och en högre doktorsexamen (Dr.Math.Sci.) 1977, och hade Tibor Gallai som handledare. Han var forskningsassistent vid Eötvös Loránduniversitetet (ETLE) 1971-1975, docent vid József Attilauniversitetet 1975-1978, och professor i geometri där 1978-1982. Han var därefter professor i datalogi, först vid ETLE 1982-1993 och sedan vid Yale University 1993-2000. Han var seniorforskare vid Microsoft Research Center 1999-2006 och har därefter återvänt till Ungern som föreståndare för det matematiska institutet vid ETLE.[18]

Han är en ledande forskare inom diskret matematik och är framför allt känd för forskning inom kombinatorik.[19]

Lovász invaldes 2007 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.[19] Han tilldelades Wolfpriset i matematik 1999, tillsammans med Elias M. Stein, fick samma år Knuthpriset och Abelpriset 2021.

Källor

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014.
  2. ^ läs online, web.cs.elte.hu .
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: kup19940000058963, läst: 28 september 2023.
  4. ^ läs online, mta.hu .
  5. ^ läs online, mathweb.ucsd.edu .
  6. ^ läs online, www.wiskgenoot.nl .
  7. ^ läs online, www.ams.org .
  8. ^ läs online, www.sigact.org .
  9. ^ läs online, sigact.org .
  10. ^ läs online, www.informs.org .
  11. ^ läs online, epa.oszk.hu .
  12. ^ läs online, www.kyotoprize.org .
  13. ^ läs online, www.mathopt.org .
  14. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.
  15. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.
  16. ^ läs online, www.abelprize.no .
  17. ^ läs online, www.mathematik.de .
  18. ^ László Lovászs CV Arkiverad 1 september 2009 hämtat från the Wayback Machine., läst 24 september 2009
  19. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Femton nya ledamöter invalda i akademien Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2007-01-30

Externa länkar