I den här artikeln ska vi ta upp ämnet Lysmossa, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Lysmossa är en fråga som berör ett stort antal människor runt om i världen, och det är avgörande att förstå dess implikationer och konsekvenser. Längs dessa linjer kommer vi att analysera på djupet de olika aspekterna relaterade till Lysmossa, från dess ursprung till dess möjliga lösningar. Dessutom kommer vi att utforska olika synpunkter och expertutlåtanden för att belysa detta ämne som är så relevant idag. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Lysmossa!
Lysmossa | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Bladmossor Bryophyta |
Klass | Egentliga bladmossor Bryopsida |
Ordning | Schistostegales |
Familj | Schistostegaceae |
Släkte | Schistostega |
Art | Lysmossa S. pennata |
Vetenskapligt namn | |
§ Schistostega pennata | |
Auktor | (Hedw.) Web. & Mohr |
Lysmossa (Schistostega pennata) är en mossa som växer på skuggiga och fuktiga platser, till exempel i grottor och klippskrevor eller under rotvältor. Det är en bladmossa med 4 till 7 millimeter långa, platta skott, försedda med fjäderlikt arrangerade, ljusgröna till lite blågrönaktiga ovalt spetsiga blad. Dess namn kommer av att mossan då man betraktar den kan se ut att vara självlysande, något den dock inte är, utan det gröngulaktiga sken man ser kommer av att dess protonema (trådlik förgrodd som bildas då mossans sporer gror) har speciella celler som fokuserar och reflekterar ljus.
Lysmossan är Smålands landskapsmossa.[1]