Lyons tunnelbana

Nuförtiden har Lyons tunnelbana blivit ett ämne av stort intresse för många olika människor. Från experter på området till de som söker information om ämnet, Lyons tunnelbana representerar en intressant plats för många. Oavsett om det beror på dess historiska betydelse, påverkan på det nuvarande samhället eller relevans inom det vetenskapliga området, fortsätter Lyons tunnelbana att vara ett ämne som genererar stor debatt och fascination. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Lyons tunnelbana och dess relevans i dagens värld, vilket ger en komplett och uppdaterad syn på ämnet.

Karta över Lyons tunnelbanesystem.

Lyons tunnelbana (franska Métro de Lyon) är ett tunnelbanesystem i Frankrikes näst största stad Lyon. Systemet skapades 2 maj 1978, då linje A (röd) och B (blå) öppnades och linje C (orange) började räknas till metron. Linje D (grön) tillkom 1991.

Linje A och B

Karta över kollektivtrafiken i Lyon

Linje A och B byggdes i öppet schakt. Vid invigningen gick linje A från Perrache till Laurent Bonnevay och linje B från Charpennes till Part-Dieu. Linje B förlängdes till Jean Macé 9 september 1981, sedan till Stade de Gerland 4 september 2000 och vidare till Oullins järnvägsstation december 2013. Linje A förlängdes till Vaulx-en-Velin La Soie 2 oktober 2007.

Linje C

Linje C:s ursprung är kuggstångsbanan mellan Croix–Rousse och Croix-Paquet som öppnades 1891. Den byggdes om till metrostandard mellan 1972 och 1974, fortfarande med kuggstångsdrift, och började räknas som en del av metron när den förlängdes från Croix-Paquet till Hôtel de Ville 1978. Den förlängdes från Croix-Rousse till Cuire 8 december 1984. Linjen byggdes med varierande metoder. Stationen Croix–Rousse byggdes i öppet schakt. Sektionen bortom Hénon ligger i markplan. Croix-Paquet-stationen gör anspråk[källa behövs] på att vara den brantaste stationen i Europa, med en stigning på 17 %.

Linje D

Linje D öppnades 4 september 1991 mellan Gorge-de-Loup och Grange-Blanche, och automatiserades vid förlängningen till Gare de Vénissieux 11 december 1992. Gummidäckstågen på linjen kör automatiskt, utan förare ombord, enligt systemet MAGGALY (Métro Automatique à Grand Gabarit de l'Agglomération Lyonnaise, "automatisk metro i stort format i Lyonområdet"). Den 28 april 1997 förlängdes linjen igen till Gare de Vaise.

Linjen är den djupaste linjen av de fyra. När man byggde linjen använde man i första hand borrmaskiner. Den passerar under de båda floderna Rhône och Saône och är med 13 km den längsta linjen.

Externa länkar