Lupp
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Lupp, som har varit föremål för intresse och debatt inom flera områden. Lupp har fångat uppmärksamheten hos experter, proffs och allmänheten på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden i det dagliga livet. Genom historien har Lupp spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhället, kulturen och tekniken, vilket väsentligt påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss. I de följande raderna kommer vi att i detalj utforska de mest relevanta aspekterna av Lupp, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta mycket viktiga ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En lupp är en mindre variant av ett förstoringsglas. Brännvidden är kortare och vinkelförstoringen är högre.
Vinkelförstoringen är ungefär lika med förhållandet mellan ögats närgräns (standardvärde 25 cm) och linsens brännvidd. För ett förstoringsglas med en enkel lins brukar förstoringen ligga mellan tre och fem. Starkare linser har störande kromatisk aberration. Därför har en lupp med stor förstoring ofta två eller tre linser.
Kraftiga luppar kommer till användning för att bedöma ädelstenar, samt i fält av exempelvis biologer och geologer. Urmakare och tandläkare använder luppar utformade som glasögon. En speciell stenhålslupp med 10 – 20 × förstoring kniper urmakare fast framför ögat på samma sätt som en monokel.
Luppar med stark förstoring monteras ofta fast för att ge bild utan skakningar. Sådana luppar, ofta binokulära (så kallade "stereoluppar"), används inom exempelvis biologi och mineralogi.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör lupp.
