Lunda, Stockholm
I dagens värld är Lunda, Stockholm ett ämne som genererar mycket intresse och debatt. Med teknikens framsteg och förändringar i livsstil har Lunda, Stockholm blivit en relevant fråga som påverkar samhället som helhet. Ur olika perspektiv och utredningar har Lunda, Stockholm analyserats och olika lösningar har föreslagits för att komma till rätta med denna fråga. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna relaterade till Lunda, Stockholm, och utforska dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Dessutom kommer vi att undersöka relevansen av Lunda, Stockholm i olika sammanhang, från den personliga nivån till den globala påverkan.
| Lunda | |
 Kontorsfastighet i Lunda industriområde.. | |
| Kommun | Stockholm |
|---|---|
| Kommunområde | Västerort |
| Stadsdelsområde | Järva |
| Distrikt | Spånga distrikt |
| Bildad | 1953 |
| Antal invånare | 176 (2021) |
| Landareal | 136 hektar |
Lunda är en stadsdel i Västerort inom Järva stadsdelsområde i Stockholms kommun. Det domineras av ett arbets- och industriområde som ligger strax söder om Hjulsta och strax väster om Spånga.
Historia
Området har en gammal historia med flera fornlämningar. Byn omtalades första gången 1441 då Gotskalk Bengtsson (Ulv) säljer 4 markland jord i Lunda och Skesta till helgeandshuset i Stockholm. 1541 fanns 1 markland jord med en gård i Skesta och 3 markland jord under tre gårdar i Lunda, och det är därför skäligt att anta att de tre gårdarna från 1541 fanns här redan 1441.[1] Gården köptes av Stockholms stad år 1931.[2]
I området Lunda/Skesta ligger cirka 145 synliga gravar, alla från den yngre järnåldern (550–1050 e.Kr.), det gör det till Stockholms största gravfält. Sådana här gravfält var på den här tiden ofta kopplade till byar, vilket gör sannolikheten stor att detta gravfält var begravningsplatser för Lunda och Skesta byar. Gravformerna var olika, de bestod av runda, kvadratiska och rektangulära stensättningar, även vissa treuddar samt högar och skeppssättningar. Idag syns gravarna som övertorvade förhöjningar i marken.
Gårdsgravfälten började överges i slutet av 1000-talet då kristendomen infördes i Sverige, då började man istället använda sig av gemensamma gravfält vid kyrkobyggnaderna.[3]
Demografi
År 2017 hade stadsdelen cirka 162 invånare, varav cirka 25,3 procent med utländsk bakgrund.[4]
Referenser
- ^ Det medeltida Sverige, Band 1:7: Attundaland
- ^ Söderström Göran, red (2003). Stockholm utanför tullarna: nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 166. Stockholm: Stockholmia. Libris 9152550. ISBN 91-7031-132-3 (inb.)
- ^ ”Gravfält (Lunda och Skesta byar) - Stockholmskällan”. stockholmskallan.stockholm.se. http://stockholmskallan.stockholm.se/post/27018. Läst 18 januari 2017.
- ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018.