Ludvig Hawerman

I den här artikeln kommer vi att utforska Ludvig Hawerman på ett djupt och detaljerat sätt, och analysera olika aspekter, synpunkter och perspektiv relaterade till detta ämne. Vi kommer att fördjupa oss i dess ursprung, utveckling, inverkan på samhället och möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att undersöka olika expertutlåtanden och relevanta studier som belyser Ludvig Hawerman och dess relevans idag. Den här artikeln försöker erbjuda en komplett och berikande syn på Ludvig Hawerman, med syftet att ge våra läsare en djup och global förståelse av detta ämne som är av intresse för en bred publik.

Alfred Ludvig Hawerman, född 3 mars 1821 i Karlskrona, död 13 september 1908 i Södertälje, var en svensk arkitekt. Han var bror till Johan Adolf Hawerman och Emil Hawerman, båda två arkitekter. De var söner till instrumentdirektören A F Hawerman i Karlskrona och Fredrika Blom, född i Karlskrona 1784. De var systersöner till arkitekterna Fredrik Blom och Gustav Adolf Blom.

Ludvig Hawerman var anställd vid Överintendentsämbetet åren 1848–1886 där han blev 1:e arkitekt. Han var även intendent för kronans hus i Stockholm. Hawerman ritade under 1800-talets andra hälft en lång rad kyrkor på svenska landsbygden men även profana byggnader. Bland kyrkobyggnader kan nämnas Ornö kyrka (1883–1886) som är en kopia av Gillhovs kyrka i Jämtland, Ore kyrka i Dalarna (1872), Rogberga kyrka i Småland (1867–1868) och Hasslövs kyrka i Halland (1862–1863).

Som arkitekt för profanbyggnader blev Hawerman känd för bland annat Luleå (1852), Landsstatshus Umeå ritat 1851, uppfört 1856-1857, Stockholms telegrafstation, Skeppsbron 2 (1868–1870), Högre lärarinneseminariet vid Riddargatan i Stockholm (1870–1872) samt skolbyggnader i bland annat Göteborg och Enköping.

Bilder

Källor

Externa länkar