Lucretia (Cranach)

I världen av Lucretia (Cranach) har det skett otaliga betydande utvecklingar och förändringar genom åren. Sedan starten har Lucretia (Cranach) fångat uppmärksamhet och intriger hos människor i alla åldrar och intressen. Studier och upptäckter relaterade till Lucretia (Cranach) har varit en källa till fascination och debatt, och fortsätter att ha en betydande inverkan på världen idag. I takt med att samhället utvecklas, gör också rollen och relevansen för Lucretia (Cranach), vilket gör det till ett extremt relevant och intressant ämne att utforska och förstå på djupet. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och utvecklingen av Lucretia (Cranach), såväl som dess innebörd och inverkan idag.

Lucretia
KonstnärLucas Cranach den äldre
Basfakta
Tillkomstår1528
TypOlja på träpannå
Mått (h×b)57 × 38 cm 
PlatsNationalmuseum, Stockholm

Lucretia är en serie oljemålningar av den tyske renässanskonstnären Lucas Cranach den äldre. Han och hans verkstad målade omkring 50 versioner av motivet och det är ibland svårt att fastställa i vilken utsträckning Cranach själv deltagit i utförandet. På Nationalmuseum i Stockholm finns en version från 1528 som ingick i Gustav Vasas konstsamling. Versionen i Helsingfors dateras 1530 och är sedan 1994 utställd på det statliga konstmuseet Sinebrychoff. Båda versionerna är attribuerade Cranach själv.

Motivet är hämtat från den romerske historieskrivaren Titus Livius som levde 500 år efter Lucretia – några samtida källor för hennes existens finns inte. Där skildras hon som en förnäm romersk adelsdam som våldtas av kungasonen Sextus Tarquinius. Efter att ha berättat vad som hänt för sin make Lucius Tarquinius Collatinus tar hon sitt liv genom att sticka en kniv i hjärtat. Händelsen utlöser en revolt där kung Tarquinius Superbus störtas och den romerska republiken utropas. Under renässansen ansågs Lucretia symbolisera dygd och kyskhet och såväl våldtäkten som självmordet har åtskilliga gånger skildrats i konsten, bland annat av Hans Baldung, Albrecht Dürer, Tizian, Artemisia Gentileschi, Luca Giordano, Rembrandt, Rubens, Tiepolo, Tintoretto och Paolo Veronese.

Lucretia porträtteras i hel- och i halvfigur, naken eller med ett genomskinligt skynke som inget döljer utan snarare riktar uppmärksamheten mot hennes nakenhet. Cranach utvecklade framgångsrikt ett erotiskt nakenmåleri för en utvald krets av privata samlare. Motiven hämtades från religiösa eller mytologiska berättelser för att ge dem ett sken av anständighet. Andra verk av Cranach med liknande tema är Venus och Amor, Paris dom, De tre gracerna, Vilande källnymf och Caritas.

Olika versioner

Bild Titel År Teknik Format (cm) Samling
Lucretias självmord cirka 1518–1519 målning på bokpannå 85,5 x 57,5 Veste Coburg, Bayern[1]
Lucretia 1528 olja på träpannå 57 x 38 Nationalmuseum, Stockholm[2]
Lucretia 1529 olja på bokpannå 56,6 x 38,2 Jagdschloss Grunewald, Berlin[3]
Lucretias självmord 1529 olja på träpannå 74,9 × 54 Museum of Fine Arts, Houston[4]
Lucretias självmord cirka 1524–1530 olja på lindpannå 194 x 75 Alte Pinakothek, München[5]
Lucretia 1530 tempera på bokpannå 38 × 24,5 Konstmuseet Sinebrychoff, Helsingfors[4]
Lucretia 1530 olja på träpannå 76,0 x 56,1 Royal Collection, Windsor Castle[6]
Lucretia 1533 olja på bokpannå 37,4 x 23,9 Gemäldegalerie, Berlin[7]
Lucretia 1534 olja på träpannå] 50,4 x 36,4 Museo de Bellas Artes, Bilbao[8]
Lucretia 1538 olja på ekpannå 58,2 x 40,2 Johan III:s palatsmuseum, Wilanów[9]
Lucrecia romana cirka 1530–1540 olja på träpannå 75,4 x 56,2 Museo Soumaya, Mexico City[10]
Lucretia cirka 1535–1540 olja på träpannå 79 x 64 Kunstmuseum, Basel[11]
Lucretia cirka 1525–1550 olja på lindpannå 87,6 x 58,3 Staatsgalerie, Neue Residenz, Bamberg[12]

Referenser

  1. ^ ”lucascranach.org”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722143216/https://lucascranach.org/artefacts/en/DE_KSVC_M162/. Läst 23 juli 2023. 
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ ”lucascranach.org”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722141603/https://lucascranach.org/artefacts/en/DE_SPSG_GKI30187/. Läst 23 juli 2023. 
  4. ^ Finlands Nationalgalleri
  5. ^ sammlung.pinakothek.de
  6. ^ Royal Collection
  7. ^ Staatliche Museen zu Berlin
  8. ^ Museo de Bellas Artes Bilbao
  9. ^ ”lucascranach.org”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722141558/https://lucascranach.org/artefacts/en/PL_WPM_Wil1749/. Läst 23 juli 2023. 
  10. ^ Google Arts & Culture
  11. ^ Kunstmuseum Basel
  12. ^ sammlung.pinakothek.de

Externa länkar