Lovart och lä

I dagens värld är Lovart och lä ett ämne som har fått stor aktualitet och väckt intresse hos akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Lovart och lä varit föremål för många debatter och diskussioner om dess inverkan på samhället, ekonomin och politiken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Lovart och lä, från dess historiska betydelse till dess inflytande på den samtida världen. Vi kommer att analysera hur Lovart och lä har format vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till vår miljö och undersöka vilken relevans det har i den moderna världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att belysa detta fenomen och erbjuda en heltäckande bild av Lovart och lä och dess innebörd i det aktuella sammanhanget.

Uppslagsordet ”Lovart” leder hit. För musikgruppen, se Lovart (musikgrupp).
Uppslagsordet ”Lä” leder hit. För havsguden i nordisk mytologi, se Ägir.

Lovart (av nederländska te loeve waart, 'åt vindsidan') och (även lo och lävart) är två sjötermer. För att skilja mellan lovart och lä utgår man från en bestämd referenspunkt, exempelvis ett fartyg. Med lovart menas den riktning eller sida i förhållande till referenspunkten varifrån vinden blåser (kommer). Lä är den riktning eller sida åt vilken vinden blåser. När man ser mot lovart har man vinden i ansiktet, när man ser mot lä har man vinden i ryggen.

Termen "lä" används även allmänt i betydelsen vindskydd: "man ankrar i lä om en udde". Lä behöver i och för sig inte ha med sjöfart att göra: "man intar sommarens eftermiddagskaffe på läsidan av huset". I denna betydelse är man i lä då man är någonstans där vinden inte känns, eller inte är lika hård.

Lovart är en viktig term för fartyg till sjöss och används också för väjningsregler: När två segelfartyg möts och/eller det föreligger risk för kollision, är det segelfartyget som har vinden kommande från babords sida som har väjningsplikt. Skulle båda segelfartygen ha vinden från samma sida är det fartyget som ligger "i lovart", det vill säga som befinner sig närmare vindens "källa", som har väjningsplikt.

Se även