Lothar III
I världen av Lothar III finns det oändliga intressanta och relevanta aspekter som förtjänar att utforskas. Från sitt ursprung till sina senaste innovationer har Lothar III väckt mångas nyfikenhet och intresse och blivit ett oundvikligt samtalsämne inom olika områden. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, fortsätter Lothar III att vara ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Lothar III och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
| Lothar III | |
 | |
| Född | 9 juni 1075 Unterlüß, Tyskland |
|---|---|
| Död | 4 december 1137 (62 år) Breitenwang, Österrike |
| Begravd | Kejsardom i Königslutter |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Aristokrat, kejsare[1], härskare, författare[1] |
| Befattning | |
| Tysk-romersk kejsare (1133–1137) | |
| Maka | Richenza av Northeim[2] |
| Barn | Gertrud von Sachsen (f. 1115)[2] |
| Föräldrar | Gebhard av Süpplingenburg Hedwig av Formbach |
| Släktingar | Simon I av Lothringen (syskon)[3] Petronella av Sachsen (syskon)[3] Henrik den stolte |
| Redigera Wikidata | |
Lothar III, född ca 1075, död 1137. Ursprungligt namn Lothar (II) av Supplinburg.
Lothar blev år 1106 hertig av Sachsen, och lyckades efter Henrik V:s död och saliska ättens utgång 1125 bli vald till tysk kung, som Lothar III.
I konkurrens med det Hohenstaufiska partiet, som 1127 utropat Konrad av Hohenstaufen till kung, lyckades han slutligen nå Rom och 1133 bli krönt till tysk-romersk kejsare. En stark allierad hade han i hertigen av Bayern, Henrik den stolte.
1135 krossades slutligen Hohenstaufiska partiets motstånd, och de underkastade sig Lothar III som kejsare. Lothar III hade även 1131 avtvingat den danske kungen länsed, och 1135 avtvingades även polske hertigen länsed, och under Lothars regering nådde tysk-romerska riket sin största utbredning.
-
Lothar III:s sigill
Referenser
- ^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ Charles Cawley, Medieval Lands : A prosopography of medieval European noble and royal families, läs onlineläs online, läst: 28 januari 2016.
- Världshistorien, Johan Bergman & Emil Svensén, Norrköping 1913