Det finns ett växande intresse för Longshankulturen, antingen på grund av dess påverkan på samhället eller på grund av dess relevans inom det vetenskapliga området. I decennier har Longshankulturen fångat akademiker, professionella och allmänhetens uppmärksamhet på grund av dess betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Longshankulturen, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande idag. Vi kommer att analysera hur Longshankulturen har format världen vi lever i och vilka perspektiv som öppnar sig kring detta ämne. Dessutom kommer vi att undersöka de etiska och moraliska implikationer som Longshankulturen kan ge upphov till, utan att försumma de framsteg som har uppnåtts på detta område.
Longshankulturen 龙山文化 | |
![]() | |
Region | Gula floden![]() |
---|---|
Period | Neolitikum |
Tid | 3000–2000 f.Kr. |
Fyndplatser | Dinggong, Laozhai, Chengziya, Taosi |
Föregås av | Yangshaokulturen Dawenkoukulturen |
Samtida med | Sanxingdui |
Följd av | Xinzhaikulturen |
Longshankulturen (龙山文化; Lóngshānwénhuà) eller Svart keramikkulturen var en neolitisk kultur kring Gula floden i Kina. Longshankulturen är daterad från 3000 f.Kr. till 2000 f.Kr.[1] och var samtida med Sanxingduikulturen vid Yangtzefloden. Longshankulturen har fått sitt namn från den första fyndplatsen vid Longshan Zhen i Shandong.[2] Fynd från Longshankulturen har gjorts i Shandong, Henan, Hebei, Shanxi, Shaanxi och Inre Mongoliet.[1][3] Longshankulturen är en utveckling ur den äldre Yangshaokulturen.[4] Karakteristiskt för Longshankulturen är dess tunna polerade svarta keramik.[4][1][2]
Longshankulturen är uppdelad i tre tidsepoker:[1]
Longshankulturen är även uppdelad i sju subkulturer beserade på utförande av artefakter, huvudsakligen keramik.[6][7]