Logisk operator
Den här artikeln kommer att ta upp Logisk operator, ett ämne som har fångat intresset hos många forskare och specialister inom olika kunskapsområden. Relevansen av Logisk operator manifesteras genom dess påverkan på samhälle, kultur, historia och mänsklig utveckling. Med tiden har Logisk operator väckt debatter, forskning och reflektioner som berikat förståelsen för detta fenomen. Ur olika perspektiv och tillvägagångssätt har de många aspekterna av Logisk operator analyserats och avslöjat dess komplexitet och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. I denna mening syftar den här artikeln till att utforska fenomenet Logisk operator på ett omfattande och rigoröst sätt, vilket ger en bred och uppdaterad vision av detta ämne.
- Uppslagsordet ”Konnektiv” leder hit; inom lingvistiken används detta uttryck särskilt om konjunktioner och subjunktioner.
|
|---|
| Logisk operator (Logisk grind) |
|
| Se även |
En logisk operator är ett konnektiv inom satslogiken, vilket används för att sammanfoga två eller flera satser.
En sats som innehåller sådana operatorer sägs vara sammansatt. Av de enkla satserna "det regnar" och "jag är inomhus" kan man exempelvis skapa de sammansatta satserna "det regnar och jag är inomhus" samt "om det regnar, så är jag inomhus".
De olika operatorerna definieras med hjälp av sanningsvärdetabeller.
Klassiska operatorer
Traditionellt använder man inom sats- och predikatlogik operatorerna
- Negation (¬), "icke", "NOT", en unär operator.
- Konjunktion (∧), "och", "AND".
- (Inklusiv) disjunktion (∨), "eller", "OR".
- Exklusiv disjunktion (X), "antingen-eller", "XOR".
- Materiell implikation (→), "om-så", "IF-THEN".
- Ekvivalens (↔), "om-och-endast-om", "omm", "IFF-THEN".
Inom kretslogik förekommer dessutom
Primitiva operatorer
I den klassiska logiken är inte alla dessa operatorer primitiva, det vill säga nödvändiga för att bygga upp ett formellt logiskt system. Det är tillräckligt med ett mindre antal operatorer för att definiera de övriga. Med exempelvis endast konnektiven negation och konjunktion kan alla de övriga uttryckas.
| operator | kan definieras som |
| A ∨ B | ¬(¬A ∧ ¬B) |
| A → B | ¬(A ∧ ¬B) |
| A ↔ B | (¬(A ∧ ¬B) ∧ ¬(¬A ∧ B)) |
Henry M. Sheffer och Charles Peirce har till och med visat att det endast behövs en logisk operator för att definiera de klassiska operatorerna, nämligen NAND eller NOR, vilket utnyttjas vid så kallad NAND-logik och NOR-logik (se logiska grindar). Med hjälp av samtliga de övriga operatorerna kan man göra satserna mer förståeliga och närmare vanligt språkbruk.
| operator | kan definieras som | eller som |
| ¬A | (A nand A) | A nor A |
| A ∨ B | (A nand A) nand (B nand B) | (A nor B) nor (A nor B) |
| A ∧ B | (A nand B) nand (A nand B) | (A nor A) nor (B nor B) |
| A → B | (A nand B) nand A | ((A nor B) nor B) nor ((A nor B) nor B) |
Källor
- Karl-Johan Bäckström, Diskret matematik, Studentlitteratur, Lund 1986.
- Raymond M Smullyanm First-Order Logic, Springet-Verlag, Berlin Heidelberg, New York, 1968.
- Elliott Mendelson, Elementary Logic, Oxford University Press, 1965.
- Göran Hermerén, Satslogik, Studentlitteratur, Lund 1967.