I dagens värld är Lobito ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess påverkan på populärkulturen, har Lobito blivit ett ämne av stor betydelse. I takt med att fler och fler människor blir intresserade av Lobito genereras debatter, forskning och diskussioner som täcker ett brett spektrum av aspekter relaterade till detta ämne. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Lobito och dess inverkan idag.
Lobito | |
Kommun | |
Hamnen i Lobito
| |
Officiellt namn: Município Lobito | |
Land | ![]() |
---|---|
Provins | Benguela |
Koordinater | 12°21′S 13°33′Ö / 12.35°S 13.55°Ö |
Tidszon | WAT (UTC+1) |
Geonames | 3347939 |
Lobito är en stad och kommun i provinsen Benguela i Angola.[1] Staden ligger vid Atlantens kust och har omkring 207 957 invånare (2005). Staden bebyggdes som en sjöterminal för Benguelajärnvägen.
Staden grundades 1843 av den portugisiska administrationen i området, och hamnen började byggas 1903. Staden började dock inte utvecklas ordentligt förrän järnvägen blev klar 1928. Järnvägen kopplade samman Portugisiska Västafrika med Belgiska Kongo. Under det portugisiska styret var hamnen en av Angolas viktigaste, och användes för att exportera jordbruksprodukter från Angola och gruvprodukter från Kongo och Zambia. Fiske, turism och tjänster var också viktiga ekonomiska resurser.
Efter att Angola blivit självständigt 1974, begränsades Lobitos hamnaktivitet rejält av inbördeskriget i Angola, som varade 1975 till 2002. Under 2000-talet har Lobito börjat återuppbyggas och återtagit en positiv utveckling.