I dagens artikel ska vi prata om Livsmedelsberikning, ett ämne som har fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Livsmedelsberikning varit föremål för studier, debatter och kontroverser som har präglat dess utveckling över tid. Med en historia som går tillbaka århundraden, är Livsmedelsberikning fortfarande relevant idag och påverkar vårt tänkande, vår kultur och våra beslut. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Livsmedelsberikning, och analysera dess betydelse och roll i den moderna världen. Följ med oss på denna upptäckts- och läranderesa!
Livsmedelsberikning innebär att vitaminer eller mineraler tillförs ett livsmedel i syfte att öka dess näringsvärde. Anledning till berikning kan vara att återställa näringsvärde som gått förlorat under beredning, eller för att motverka latenta bristsjukdomar.
I Sverige är det Livsmedelsverket som ger tillstånd att berika livsmedel, men verket är till stor del beroende av den lagstiftning som sker i Europaparlamentet.
År 2018 gällde att vissa baslivsmedel enligt lag måste berikas med A-vitamin och D-vitamin (margarin och matfettsblandningar), eller endast D-vitamin (vissa typer av mjölkprodukter).