Lillieström

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Lillieström. Oavsett om Lillieström är en välkänd person, ett aktuellt ämne, ett viktigt datum i historien eller något annat, har det alltid väckt nyfikenhet och skapat debatt. Vid detta tillfälle kommer vi att fördjupa oss i hans liv, hans påverkan på samhället, hans relevans i det aktuella sammanhanget och allt som omger Lillieström. Gör dig redo att upptäcka överraskande aspekter, intressanta fakta och olika åsikter om Lillieström. Utan tvekan kommer denna artikel att ge dig ett komplett och berikande perspektiv på detta spännande ämne.

Lillieström
UrsprungTyskland Tyskland
StamfarNicodemus Ahusen
Adlad1636
Synonymvon Lillieström
Besläktade ätterDanckwardt-Lillieström
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1638
GradAdlig ätt nr 250
† Utslocknad i Sverige
UtslocknadOkänt årtal (utflyttad)

Lillieström, von Lillieström, var en svensk adelsätt, befryndad med ätten Danckwardt-Lillieström.

Stamfader för ätten hette Nicodemus Ahusen, en smed som invandrat från Tyskland till Örebro. Hans hustru hette Kerstin Jacobdsdotter. Samma år deras son Johan föddes (1597) avled Nicodemus, och änkan gifte då om sig med tysken Michael Danckwardt. Efter en karriär i staten adlades Johan Ahusen år 1636 på namnet Lillieström och introducerades två år senare på nummer 250. Hans hustru var Regina Elisabeth Hagemeister, av tysk adel. Makarna var delvis bosatta i Tyskland.

Johan Lillieström var i Sverige släkt med flera personer som var centrala i det svenska bruksväsendet, dels genom styvfadern Danckwardt och dennes söner, dels genom sina halvsystrars äktenskap. Han var också bemärkt som översättare och som diplomat. Två döttrar gifte sig i Stettin respektive Brandenburg, där Lillieström hade egendomar. Ätten fortlevde på svärdssidan med sonen Gustaf Lillieström som var överstelöjtnant och gift med markisinnan Catherine de Fariol från Bryssel. Deras barn kallade sig von Lillieström. Två döttrar gifte sig med varsin bror nobil. Hertell. Sonen Johan stupade i Stralsund. Ätten utgick efter några generationer i Sverige, då medlemmarna bosatte sig utomlands.

Källor

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 2