Libero (fotboll)

Namnet Libero (fotboll) är utan tvekan ett ämne av stor relevans idag. Genom historien har Libero (fotboll) varit föremål för studier, debatt och kontroverser inom olika områden och discipliner. Från vetenskap till litteratur, genom politik och populärkultur har Libero (fotboll) satt en outplånlig prägel på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Libero (fotboll), och undersöka dess inverkan på dagens värld och dess relevans för framtiden. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Libero (fotboll) fångat uppmärksamheten och fantasin hos miljontals människor runt om i världen.

Libero ("fristående"), även spelfördelare, position inom lagsporter[1] (fotboll)

Liberopositionen blev populär under 1970-talet genom Franz Beckenbauer[2] som utvecklade positionen. Det är också i Tyskland samt i Sydamerika som spelsystem med libero varit allra populärast. Liberon blir idag allt ovanligare inom fotbollen, främst på grund av att dagens fotboll alltmer kännetecknas av snabba kontringsattacker.

Ordet förekommer i svenskan från 1973.[3] Den svenska pluralformen är liberor.[4]

Spel med libero

Libero[5] (på engelska: sweeper)[1] har en fri roll och har friheten att befinna sig överallt på plan. Liberon ska i regel behärska såväl försvars- som anfallsspel. Defensivt används libero ofta som en sista utpost framför målvakten och ska borga för en extra säkring bakåt. Liberon ska också vara en extra anfallsspelare och följer med i attackerna framåt. När Västtyskland blev världsmästare 1990 använde man en libero centralt i en tremannabacklinje i spelsystemet 3-5-2.[2]

Kända liberospelare

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Positionsguide” (på engelska). www.bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/rules_and_equipment/4196830.stm. Läst 29 juni 2012. 
  2. ^ ”Tyska landslagets spelsystem”. www.tyskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820074848/http://www.tyskfotboll.se/landslaget/spelsystem.html. Läst 29 juni 2012. 
  3. ^ Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal, , red. Lillemor Swedenborg, Svenska språknämnden, Norstedts Ordbok, Stockholm 2001 ISBN 91-7227-283-X, s. 149
  4. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: libero
  5. ^ ”Libero”. www.ne.se. http://www.ne.se/libero. Läst 29 juni 2012. 

Källor