Numera är Liane Linden ett ämne som fått stor relevans i samhället. Fler och fler människor söker information om Liane Linden och vill lära sig mer om dess implikationer, fördelar och möjliga utmaningar. I åratal har Liane Linden varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, och dess betydelse går inte obemärkt förbi. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Liane Linden, och analysera dess inverkan idag och dess projektion i framtiden. Det spelar ingen roll i vilket sammanhang Liane Linden presenteras, eftersom dess inflytande överskrider gränser och intresseområden. Följ med oss på denna turné genom den fascinerande världen av Liane Linden!
Liane Linden | |
Född | Inga-Britt Gneib 1 april 1920 Göteborg |
---|---|
Död | 30 november 2014 (94 år) Täby, Stockholms län |
Andra namn | Inga-Britt Aronowitsch |
Make | Evert Aronowitsch (g. 1942–1993; hans död) |
Betydande roller | |
Lena Andersdotter i Lasse-Maja | |
IMDb SFDb |
Liane Linden, egentligen Inga-Britt Aronowitsch, född Gneib 1 april 1920 i Göteborg, död 30 november 2014 i Täby, Stockholms län, var en svensk skådespelare.[1]
Liane Linden var dotter till advokaten Gunnar Gneib och Gunhild, född Sonesson. Hon genomgick åtta klasser i Göteborgs högre samskola och utbildades därefter för scen och film i London under ledning av Douglas Fairbanks, Sr. Hon återvände till Sverige vid andra världskrigets utbrott 1939. Hon gjorde sin scendebut i pjäsen Farlig oskuld.[2] Liane Lindens film- och teaterkarriär avslutades 1967.
Hon var också utbildad tecknare på såväl Valands målarskola som på Reimannskolan i London. Efter avslutad skådespelarkarriär verkade hon som copywriter, då hon också erhöll internationella Rizzolipriset. Hon blev sedermera socionom på Socialhögskolan. Liane Linden avled den 30 november 2014.
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1941 | Fröken Therese | Kamraterna August Strindberg |
Per-Axel Branner | Nya Teatern[3] |
1942 | Eileen | Min syster Eileen (My Sister Eileen) Joseph Fields och Jerome Chodorov |
Gösta Folke | Vasateatern[4] |
1943 | Roberta Jerome Kern och Otto Harbach |
Leif Amble-Naess | Oscarsteatern[5] | |
1964 | Fru Blankensee | Skärmarna (Les Paravents) Jean Genet |
Per Verner-Carlsson | Stockholms stadsteater |
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1945 | Fröken Stenberg | Förstklassigt familjepensionat Alice Svensk[6] |