Numera är Lex Pompeia ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Med tiden har Lex Pompeia fångat uppmärksamheten hos yrkesverksamma, experter och medborgare i allmänhet, och skapat en debatt kring dess implikationer och inverkan på olika områden i det dagliga livet. Från det vetenskapliga till det kulturella området har Lex Pompeia lyckats etablera sig som en grundläggande del i diskussionen och analysen av olika fenomen och problem. Det är därför det är absolut nödvändigt att fördjupa studien och förståelsen av Lex Pompeia, för att få en mer komplett och berikande kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika perspektiven och dimensionerna av Lex Pompeia, och erbjuda en heltäckande vision som låter oss förstå dess betydelse och inverkan på dagens samhälle.
Lex Pompeia var en romersk lag som stiftades år 89 f.Kr. av konsuln Pompejus Strabo, far till Pompejus den store. Syftet med lagen var att ge invånarna i Transpadanien (området trans Padana - på andra sidan Po) de latinska rättigheter som invånarna i Italia (Apenninska halvön upp till floden Po) redan hade fått.
Detta innebar att invånarna i området Cisalpina fick latinska rättigheter, men de hade inte fullständiga medborgerliga rättigheter trots att området var romaniserat. Först år 42 instiftades en lag av Julius Caesar som gjorde att invånarna i området fick fullt romerskt medborgarskap och området Cisalpina slutade vara en provins utan integrerades i Italia.
Lagen instiftades i samband med bundsförvantskriget 91 - 88 f.Kr., och trots att bundsförvanterna, som stred mot Rom, höll på att förlora, uppnådde de precis det de inledningsvis börjat strida för.