Leo Blech

I dagens värld har Leo Blech blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på populärkulturen, har Leo Blech fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att undersöka vikten av Leo Blech på djupet, analysera dess utveckling över tid och undersöka dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Från dess uppkomst till dess nuvarande relevans har Leo Blech mycket att erbjuda när det gäller reflektion och förståelse av världen omkring oss.

Leo Blech
Leo Blech, Berlin 1910
Född21 april 1871 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Aachen[1][4]
Död25 augusti 1958[4][5] ​eller ​24 augusti 1958[6][7]
Berlin[4][5]
BegravdFriedhof Heerstraße[8]
Medborgare iTyskland
SysselsättningDirigent[4][5], kompositör[5], dirigent
Utmärkelser
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna (1956)
Redigera Wikidata

Leo Blech, född 21 april 1871 i Aachen, död 25 augusti 1958 i Berlin, var en tysk tonsättare och dirigent, tidvis även verksam i Sverige.

Biografi

Han var son till en ansedd judisk köpman i Aachen. Han motsatte sig dock faderns krav på att även han skulle ägna sig åt handel och studerade från 1889 vid Musikhögskolan i Berlin, bland annat under Bargiel, Rudorff och Humperdinck.

Under åren 1893-1898 var han kapellmästare i Aachen, 1899 vid Deutsches Landestheater i Prag. Tiden 1906–1937 var Bleck dirigent vid operascenerna i Berlin, men måste därefter emigrera till Riga på grund av judeförföljelserna i Tyskland. Han verkade 1938-1941 som operadirigent i Riga, men efter den tyska ockupationen av Lettland hotades paret Blech av förvisning till Rigas getto. På grund av kontakter och med understöd från den svenska ambassaden, kunde paret Blech i september 1941 i hemlighet emigrera till Sverige. Blech verkade därefter fram till 1949 som dirigent i Stockholm. Han hade sedan 1925 varit en återkommande gästdirigent vid Kungliga Operan i Stockholm och 1935 utnämndes han till hovkapellmästare där. Först 1949 återvände Blech till Berlin och var kapellmästare vid Städtische Oper till 1953.

Verk

Han komponerade sånger, som Kinderlieder, pianostycken, symfoniska dikter och körer, men vann sin största berömmelse genom sina operor och en operett, där han sökt förbinda folklig melodi med modern polyfoni.

Operor

  • Aglaja. Premiär i Aachen 1893.
  • Cherubina. Premiär i Aachen 1894.
  • Das war ich. Premiär i Dresden 1902.
  • Alpenkönig und Menschenfeind. Premiär i Dresden 1903. - Omkomponerad med titeln Rappelkopf med premiär i Berlin 1917.
  • Aschenbrödel. Premiär i Prag 1905.
  • Versiegelt. Premiär i Hamburg 1908. Uppförd i Stockholm 1910 med titeln Förseglad.

Operett

  • Die Strohwitwe. Premiär i Hamburg 1920. Uppförd i Stockholm 1921 med titeln Gräsänkan.

Referenser

  • Blech, Leo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
  • Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel : balett / uppgifterna sammanställda av K. G. Strömbeck och Sune Hofsten ; produktion: Klas Ralf.. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm: Williamssons offsettryckeri. 1974. Libris 106704 
  • Leo Blech : Komponist, Kapellmeister, Generalmusikdirektor. Jüdische Miniaturen ; 173. Berlin: Hentrich & Hentrich Verlag. 2015. Libris 18806611. ISBN 9783955650919 
  • Ohlmarks, Åke (1980). Sjöstrands lilla musiklexikon. Stockholm: Sjöstrand. sid. 31. Libris 7648574. ISBN 9175740176 
  • Sohlmans musiklexikon (2., revid. och utvidgade uppl.). Stockholm: Sohlman. 1975–1979. sid. 500. Libris 8372037. ISBN 91-7198-020-2 
  • Leo Blech på Facebook

Noter

  1. ^ unknown value, Блех, Riemanns musiklexikon (1901–1904).
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6hq4rf5, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Blech,_Leo, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 1162, läst: 3 december 2020.
  5. ^ Česká divadelní encyklopedie, Česká divadelní encyklopedie-ID: 847, läs online, läst: 16 april 2021.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.
  7. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 13891582m, läst: 10 oktober 2015.
  8. ^ läs online, www.berlin.de .