I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Lennart Lundberg (friidrottare). Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi noggrant att analysera alla aspekter relaterade till Lennart Lundberg (friidrottare), och utforska dess inverkan på olika samhällsområden. Genom en uttömmande rundtur kommer vi att ta upp dess implikationer i kultur, ekonomi, politik och det dagliga livet, och exponera dess mest relevanta egenskaper och möjliga framtidsperspektiv. Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att på djupet försöka förstå vikten av Lennart Lundberg (friidrottare) i det aktuella sammanhanget, belysa dess inflytande och reda ut de viktigaste frågorna det väcker.
| Lennart Lundberg | ||
| Friidrott | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Brons | 1938 | Tiokamp |
| Guld | 1941 | Tiokamp |
Ulrik Lennart Lundberg, född 30 juli 1916 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 27 november 1972 i Näsby Park, var en svensk friidrottare (mångkamp och häcklöpning) och senare civilingenjör.
Lundberg avlade studentexamen vid Nya Elementar 1935 och utexaminerades från Tekniska Högskolan 1942. Under studietiden tävlade han i friidrott för klubben Stockholms Studenters IF och tillhörde Sverigeeliten i mångkamp och 110 meter häck; han blev akademisk världsmästare i 110 meter häck i Wien 1939 och vann SM i tiokamp 1941. Han var även trea på SM i tiokamp 1938.
Han arbetade efter studietiden vid Televerket, Sieverts kabelverk och Statens organisationsnämnd, innan han 1947 började arbeta för SAS. 1962 blev han konsult vid Bohlin & Strömberg, framför allt inom produktionsstyrning, och från 1965 till sin bortgång var han konsult hos Information System International.
Lundberg var gift med Ann-Mari, född Ekegård, och hade dottern Mari-Ann och sonen Björn.