Leninpriset
Numera är Leninpriset ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Med tiden har Leninpriset blivit ett grundläggande inslag i människors dagliga liv. Oavsett om det är på jobbet, socialt eller personligt spelar Leninpriset en avgörande roll i vårt sätt att leva. Genom historien har Leninpriset utvecklats och anpassats till samhällets behov och krav, och blivit ett ämne för ständiga studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och återverkningarna av Leninpriset i vardagen, såväl som dess inflytande inom olika områden och sektorer.
- För det svenska kulturpriset, se Jan Myrdals stora pris – Leninpriset.
Leninpriset (ryska: Ленинская премия) var ett statligt pris i Sovjetunionen som utdelades till sovjetiska medborgare för framstående insatser inom områdena vetenskap, litteratur, konst, arkitektur och teknologi. Priset instiftades den 23 juni 1925 och utdelades sedan fram till 1934. År 1939 inrättades Stalinpriset (Sovjetunionens statliga pris) som fram till 1954 till viss del[förtydliga] ersatte Leninpriset. Den 15 augusti 1956 återskapades Leninpriset och fortsatte sedan att utdelas den 22 april (Vladimir Lenins födelsedag) varje jämnt år fram till 1990.
Mottagare (urval)
- Andrei Sakharov (1956, fysik)
- Sergei Prokofiev (1957, musik)
- Dmitri Shostakovich (1958, musik)
- Lev Artsimovich (1958, fysik)
- Mikhail Sholokhov (1960, litteratur)
- Mikhail Kalashnikov (1964, AK-47)
- Oleg Borisovich Firsov (1972, matematik)
- Rudolf M. Muradyan (1988, fysik)
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.