Lazarus Fuchs

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Lazarus Fuchs ur olika perspektiv och synvinklar. Vi kommer att analysera dess betydelse, inverkan och relevans idag, såväl som dess utveckling över tid. Vi kommer att granska de olika åsikterna och ståndpunkterna i frågan, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision av Lazarus Fuchs. För att göra detta kommer vi att förlita oss på data, forskning och vittnesmål som gör att vi kan fördjupa vår kunskap och förståelse för detta ämne. Med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att utforska implikationerna och konsekvenserna av Lazarus Fuchs i samhället, kulturen och världen i stort.

Lazarus Fuchs
Lazarus Fuchs, 1884.
Född5 maj 1833[1][2][3]
Mosina, Polen
Död26 april 1902[1][2][3] (68 år)
Berlin
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningMatematiker[4], universitetslärare
ArbetsgivareTechnische Universität Berlin
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1866–)
Vereinigte Artillerie- und Ingenieurschule (1867–)
Greifswalds universitet (1869–)
Göttingens universitet (1874–)
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1875–)
BarnRichard Fuchs (f. 1873)
Utmärkelser
Zähringer Löwenorden (1883)
Redigera Wikidata

Lazarus Immanuel Fuchs, född 5 maj 1833 i Moschin, Posen, död 28 april 1902 i Berlin, var en tysk matematiker.

Fuchs vistades under en stor del av sin studietid som informator för den nästan jämnårige, senare berömde matematikern Leo Koenigsberger i dennes föräldrahem och blev sedan jämte Koenigsberger Karl Weierstrass lärjunge vid universitetet i Berlin. Fuchs utnämndes till extra ordinarie professor i Berlin 1866, professor i Greifswald 1869, i Göttingen 1874, i Heidelberg 1875 och åter i Berlin 1884. Han var ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1892 och invaldes 1898 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Fuchs utgivna arbeten tillhör huvudsakligen teorin för differentialekvationer. Inom teorin för de så kallade linjära differentialekvationerna har de varit av epokgörande betydelse och bilda grundvalen för nästan alla senare arbeten på detta område. Han har däri i anslutning till en föreläsning av Weierstrass på funktionsteoretisk grundval genomfört studiet av integralernas singulära ställen, vilka för den ifrågavarande klassen av ekvationer har den viktiga egenskapen att vara oberoende av integrationskonstanterna och således bero endast av den givna ekvationens koefficienter. Denna och andra de viktigaste egenskaperna hos de linjära differentialekvationerna var dock redan flera år tidigare kända av Weierstrass, som efterlämnat två fundamentala arbeten häröver, samt även av Bernhard Riemann.

Bland hans många övriga arbeten kan nämnas undersökningen om villkoren för att integralen till en icke-linjär differentialekvation skall ha fixa singulära ställen. Efter Kronecker redigerade Fuchs från 1891 till sin död Journal für die reine und angewandte Mathematik.

Källor

Noter

  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6g16fbn, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: fuchs-immanuel-lazarus, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.

Tryckta källor

Auktoritetsdata