I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Lauritz Melchior, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på populärkulturen fortsätter Lauritz Melchior att vara ett relevant och ständigt utvecklande ämne i den samtida världen. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess historia, dess olika perspektiv och dess inflytande inom olika områden. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt Lauritz Melchior har att erbjuda och berika vår kunskap om detta spännande ämne.
Lauritz Melchior | |
![]() | |
Född | Lauritz Lebrecht Hommel Melchior[1][2] 20 mars 1890[3][4][5] Köpenhamn[6] |
---|---|
Död | 18 mars 1973[3][4][5] (82 år) Santa Monica[7], USA |
Begravd | Assistens Kirkegård |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Sysselsättning | Operasångare, skådespelare |
Maka | Inger Melchior (g. 1915–1925, skilsmässa)[8] |
Barn | Ib Melchior (f. 1917) Birte Melchior (f. 1920) |
Föräldrar | Jørgen Melchior |
Utmärkelser | |
Dannebrogsmännens hederstecken (1933)[1] Ingenio et arti (1936)[1] Kommendör av Dannebrogorden (1945)[1] Stjärna på Hollywood Walk of Fame (1960)[9] Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset | |
Redigera Wikidata |
Lauritz Lebrecht Hommel Melchior, född 20 mars 1890 i Köpenhamn, död 19 mars 1973 i Santa Monica, Kalifornien, var en dansk hjältetenor och skådespelare.
Melchior debuterade som baryton i Köpenhamn med Silvio i Pajazzo. Efter ett antal års anställning som ensemblemedlem vid Det Kongelige Teater där han framförallt sjöng stöttande roller lade han om sin röst till hjältetenor. I detta fack debuterade han vid denna scen som Tannhäuser den 8 oktober 1918. Hans specialitet blev dessa Wagnerroller som förutom Tannhäuser även inkluderade Lohengrin, Siegmund och Siegfried i Nibelungens ring, titelrollen i Parsifal och Tristan i Tristan och Isolde.
Melchior debuterade vid Royal Opera House i London 1924 i Valkyrian, där han blev en stadigvarande gäst fram till 1939. Vid Bayreuth sjöng han samtliga säsonger mellan 1924 och 1931. Under en period var han även anställd vid statsoperan i Hamburg, men det var vid Metropolitan i New York majoriteten av hans framträdanden ägde rum. Mellan åren 1926 och 1950 när han hade huset som artistisk bas medverkade han i 519 föreställningar. Andra hus Melchior ofta återkom till var Teatro Colón i Buenos Aires samt operahusen i San Francisco och Chicago.
1946 blev Melchior amerikansk medborgare. Han försökte sig sedan på en andra karriär som skådespelare, då han medverkade i fem Hollywoodfilmer och uppträdde i mer lättsamma sammanhang i amerikansk radio.
|