I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Laudatur. Detta ämne är av stort intresse för ett brett spektrum av läsare, eftersom det täcker aspekter som sträcker sig från historia till aktuella konsekvenser i samhället. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de många aspekterna av Laudatur, analysera dess utveckling över tid, dess relevans idag och möjliga framtida prognoser. Utan tvekan är Laudatur ett fascinerande ämne som väcker nyfikenhet hos alla, oavsett ålder eller utbildning. Så gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lära dig om Laudatur.
| Betyg |
|---|
|
Laudatur, latin för (han) beröms[1], används eller har använts som betygsbeteckning inom undervisningssystemet i vissa länder. Det användes vid de svenska universiteten fram till och med 1974, jämsides med "Berömlig", som beteckning på tre betyg i ett ämne, motsvarande 60 gamla poäng eller 90 högskolepoäng i ämnet.
I Finland är Laudatur det högsta betyget vid landets studentskrivningar. I den svenska skolan användes det under åren 1905–1962 som synonym för det högsta betygssteget – A = "Berömlig".[2]
Det latinska ordet förekommer även i liknande examensbeteckningar som magna cum laude, vilket bland annat används vid vissa amerikanska universitet.
Såsom en stegring av laudatur användes förr betyget Egregie laudatur ("han är förtjänt av ett utomordentligt högt beröm"). Ett ännu högre vitsord var Par nobis ("vår – examinatorernas – jämlike").[3]