Lars Frydén
I dagens värld har Lars Frydén blivit ett ämne av stor betydelse och relevans. Med sin påverkan på olika områden i det dagliga livet har Lars Frydén positionerat sig som en samlingspunkt för diskussion och debatt. På både personliga och professionella sfärer är inflytandet av Lars Frydén obestridlig, vilket genererar ett konstant intresse för att förstå dess implikationer och konsekvenser. Genom historien har Lars Frydén varit föremål för studier och analys, utvecklats och anpassats till den moderna världens föränderliga verkligheter och behov. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Lars Frydén och dess inverkan på dagens samhälle, och erbjuda en heltäckande vision som låter oss förstå dess betydelse och relevans i den samtida världen.
| Lars Frydén | |
 | |
| Född | 22 juli 1927[1] Borås församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 oktober 2001[1] (74 år) Sollentuna församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Musikhögskolan i Stockholm  |
| Sysselsättning | Violinist |
| Redigera Wikidata | |
Lars Yngve Frydén, född 22 juli 1927 i Borås församling, Älvsborgs län, död 25 oktober 2001 i Sollentuna församling, Stockholms län,[2] var en svensk violinist, musikforskare och pedagog.
Biografi
Frydén studerade vid Kungliga Musikhögskolan 1943–1948 för bland andra Charles Barkel samt vid Schola Cantorum Basiliensis i Basel. Han debuterade 1949 och var mellan 1952 och 1958 förste violinist i Konsertföreningen i Stockholm, där han även framträdde som solist. Mellan 1958 och 1992 var han lärare i ensemblespel vid Edsbergs musikinstitut i Sollentuna kommun. Han hade konsultuppdrag vid Institutionen för musikakustik vid KTH från 1965.
Lars Frydén var primarie i den av honom grundade Frydénkvartetten, som också bestod av Tullo Galli, Björn Sjögren och Bengt Ericson, mellan 1947 och 1974, samt i Musica Holmiae 1960–1974.
Lars Frydén invaldes som ledamot nr 799 av Kungliga Musikaliska Akademien den 16 oktober 1975, erhöll Franz Berwalds minnesmedalj 1968, Jean Sibelius minnesmedalj 1968, Medaljen för tonkonstens främjande 1977, Pro Musica Antiqua 1981, samt fick professors namn och promoverades till teknologie hedersdoktor vid KTH 1993.
Tonsättaren och vännen Sven-Erik Bäck tillägnade Frydén sin komposition "Utopia" för violin o "ren" synthesizer 1992.[3]
Lars medverkade som barnskådespelare i filmen Den blomstertid från 1940 i regi av Alf Sjöberg, där han spelade klockaren Sture Lagerwalls fiolelev och även stod för fiolspelet då denne spelade.
Bibliografi
Källor
- Noter
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
- ^ Statens musikbibliotek Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- Tryckta källor
- Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)